Tema Val 2026: Ge oss bra förutsättningar i arbetslivet!
Rebecca Nobel är ansvarig för “Neurodiversity Center of Excellence” på företaget EY Sverige. Detta initiativ skapades för att ta vara på kompetenser som företaget saknade.
Neurodiversity – eller neurodiversitet på svenska – är ett samlingsord för olika diagnoser, till exempel dyslexi, adhd, autism eller dyskalkyli. Rebecca Nobel är själv neurodivergent. Hon har dyslexi och tycker det är viktigt att vara öppen med det.
– Jag tror mycket på att öppenhet leder till att vi minskar stigmat. Jag hade behövt flera med dyslexi runt om mig när jag var yngre, säger hon.
Det tog lång tid innan hon lärde sig att läsa, och när det till slut gick ville hon läsa tyst. Att behöva läsa högt i klassen var alltid jobbigt. Det var svårt att både tänka på att avkoda och försöka förstå vad texten handlade om. Dyslexidiagnosen fick hon i sjuan.
– Efter det öppnades en helt ny värld för mig, jag fick stöd från lärare och från mina vänner. Det blev en helt annan grej när jag slapp lägga så mycket tid på att maska att jag inte hängde med i texten när vi skulle läsa högt.
Fick extra stöd på universitetet
Hon pluggade hårt och mycket och vågade fråga och be om hjälp. Efter gymnasiet läste hon psykologi med inriktning mot organisationspsykologi i sin mors hemland USA. Hon fick tillgång till anpassningar på det amerikanska universitetet, och skrev till exempel prov i ett eget rum.
Ett av hennes första jobb efter utbildningen var på ett företag som enbart rekryterade personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Där hittade jag intresset för rekrytering, men också drivkraften att stötta unga personer att komma
ut i arbete.
Startade första centret i Norden
EY:s första Neurodiversity Center of Excellence öppnade i USA 2016. Numera finns 25 olika center i 13 olika länder, med över 1000 anställda. Rebecca Nobel rekryterades när det första centret i Norden skulle öppnas.
– Det har varit väldigt spännande. Vi såg att kompetenserna som många neurodivergenta har är jättevärdefulla för oss. Det är sådana kompetenser som vi ofta saknar i våra team. Så vi gjorde det från ett affärsperspektiv, inte för att vi ville vara snälla, säger hon.
Men vad är det då för kompetenser som är så värdefulla?
– Många med autism kan hyperfokusera på en och samma uppgift under lång tid. Det kan man också om man har ADHD, bara man sitter i rätt omständigheter och tar bort distraktioner. En annan styrka är att många tänker utanför boxen. Som dyslektiker kan man ha svårt att se detaljer. Därför kan man många gånger behöva fatta beslut grundade på ofullständiga data. Det gör att vi som dyslektiker lite snabbare kan driva fram saker, och kan bli bra ledare, säger Rebecca Nobel.
Målet: Att inte behövas
Målet är att centret i slutändan inte ska behövas. När en person med neurodivergens väl har introducerats till nya uppgifter och fått de anpassningar hen behöver är det långsiktiga målet att personen ska vara en del av teamet.
– Det är inte så att de som sitter i vårt center jobbar helt avskilt. Att vara en del av centret innebär att man har stöd från mig som coach. Det betyder inte att man nödvändigtvis får en massa anpassningar i varje arbetsmoment. Många gånger handlar det om att ha kollegor runt om sig som förstår att jag funkar lite annorlunda i vissa situationer.
För att en individ ska känna sig inkluderad är chefens beteende avgörande, förklarar Rebecca Nobel. Individen behöver hjälp att förstå sin roll och vad som förväntas. Hen behöver bli sedd och få visa sina styrkor.
Rätt matchning viktigast
Det viktigaste är att matcha rätt personer till rätt roller. En vanlig föreställning är till exempel att en person med autism vill ha exakt samma rutiner varje dag eller inte skulle klara av förändringar på arbetsplatsen. Rebecca Nobel menar att det viktigaste är att chefen hjälper personen med en struktur
på arbetet. Det kan man till exempel göra med regelbundna möten där man “checkar in” hur arbetet går och hjälpa till att prioritera arbetsuppgifter.
– Alla behöver inte kunna allting. Man måste inte stå på frontlinjen och klara av kundkontakter och liknande. Vissa kommer att vara jättemycket mer effektiva om de får jobba mer administrativt. Och sen finns det ju de som tycker om att stå där framme och prata och slippa göra lika mycket administration.
Text och foto: Marja Beckman
Rebecca Nobels tips för bättre inkludering på jobbet
• Skapa medvetenhet. Både hos chefer, medarbetare och rekryterare.
– Du kan ibland jämföra med en hjärt- och lungräddningskurs som man ska gå en gång per år. Att man påminns om vad diagnoser innebär och kommer ihåg att det kanske är därför Johan sitter längst bak i klassrummet. Eller i mötesrummet i det här fallet.
• Ingen är perfekt, men man gör mycket bra.
– Ni gör säkert saker redan idag som är bra. Och varför är de bra? Gräv vidare där, kan vi utveckla det ännu mer och belysa det? Så att man inte alltid går in med pekpinnar på allt som är fel.
• Ta hjälp och gör en sak i taget.
– Man behöver inte göra alla grejer på en och samma gång.
EY:s internationella rapport om arbetsmarknaden
• Sommaren 2025 lanserade EY en stor undersökning där neurodivergenta individer inom 21 olika arbetsområden i 22 olika länder runtom i världen svarade. De kom från många olika yrkesområden och utbildningsnivåer.
• Resultaten visade att endast 25 procent av de tillfrågade kände sig helt inkluderade på arbetsplatsen. 39 procent planerade att lämna arbetsplatsen på grund av bristande inkludering.
• Den bransch som var mest inkluderande var techbranschen, medan detaljhandeln låg i botten.
• Företagen behöver både neurotypiska och neurodiversiva personer – de kompletterar varandra. Många neurodivergenta är till exempel bra på cybersäkerhet och AI medan neurotypiska ofta är starkare inom kritiskt tänkande och riskhantering.
• Det var det mest juniora och de mest seniora som trivdes bäst på jobbet. Det kan bero på att juniora ofta har konkreta uppgifter med tydliga instruktioner, och att seniora har möjlighet att styra sitt eget arbete, medan mellanchefer och liknande roller kan upplevas som mindre strukturerade.
Se webbinariet där Rebecca berättar mer om rapporten här.
Artikeln finns med i Läs & Skriv nummer 2 2026, tema Val 2026. Läs mer om Dyslexiförbundets valfrågor här.