Årskurs F-9

Så snart skolan upptäcker en elev som riskerar att inte nå målen, ska en utredning göras, ett åtgärdsprogram upprättas och stöd sättas in.

Tidiga insatser

Förebyggande arbete är viktigt, men vissa barn kommer ändå att behöva extra träning och stöd. Det kan vara svårt för läraren att upptäcka vilka. För att fånga upp dessa barn bör skolan eller förskolan göra screeningtester eller kartläggningar av alla. Med resultatens hjälp kan läraren planera och anpassa verksamheten så att alla barn utvecklas så långt det är möjligt.

Genom språk- och räknelekar i förskolan, förskoleklassen och under den första skoltiden stärks alla barns språkliga och matematiska förmågor. De får bättre förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna. För en del barn kan denna stimulans innebära att de inte utvecklar svårigheter, eller åtminstone så minskar graden av svårigheterna.

Elever med läs-, skriv- och räknesvårigheter behöver träning, hjälp att hitta smarta strategier, kompenserande verktyg och lathundar (ex multiplikationstabellen).

Skolans åtgärder och stöd

Om eleven ska få en fungerande skolsituation måste skolans planering vara genomtänkt och långsiktig.

Skolan måste se till att:

  • Det finns en kartläggning/utredning av elevens svårigheter och behov.
  • Ett åtgärdsprogram upprättas med tydliga klart formulerade mål.
  • Åtgärdsprogrammet utvärderas med jämna mellanrum.
  • Skolan har en policy för provsituationer och betygsättning.
  • Skolan har tillgång till olika hjälpmedel som underlättar att läsa, skriva och räkna. Se till exempel www.skoldatatek.se
  • Skolan lär ut studieteknik.
  • Eleven ges möjlighet att visa vad hen kan, till exempel genom mer tid vid läs-, skriv- och räkneuppgifter samt muntliga prov.
  • Eleven bemöts med förståelse, acceptans och massor av uppmuntran.

Individuell utvecklingsplan

I de årskurser där eleverna inte får betyg ska lärarna göra skriftliga individuella utvecklingsplaner, så kallade IUP. Varje termin ska lärare, elev och förälder ha ett utvecklingssamtal. I samband med detta ska läraren ge skriftliga omdömen om elevens framsteg i förhållande till målen. Vid utvecklingssamtalet ska lärare, elev och förälder komma överens om insatser som behöver göras för att eleven ska kunna nå så långt som möjligt. Skriftliga omdömen och överenskommelser ska dokumenteras i en individuell utvecklingsplan (IUP). Vid nästa utvecklingssamtal följs IUP upp.

Särskilt stöd i skolan - en rättighet

Elever som riskerar att inte nå målen i ett ämne har laglig rätt till särskilt stöd. Men det betyder inte att skolan kan ta bort det särskilda stödet så fort eleven fått ett godkänt betyg. Skollagen säger nämligen att alla elever har rätt att utvecklas så långt det är möjligt.

Läs mera om utredning av dyslexi och dyskalkyli.

Provsituationer

Alla elever har olika behov och olika styrkor. I provsituationer är det viktigt att utgå från barnens starka sidor.

Det kan till exempel innebära att läraren ger barnen möjlighet att:

  • få extra tid att göra provet
  • få göra provet muntligt
  • får göra proven med sina hjälpmedel.

Åtgärdsprogram

Åtgärdsprogrammet är en beskrivning av det särskilda stöd som skolan kommer ge eleven. Läs mer om åtgärdsprogram hos SPSM. 

Skollagen ger elever och föräldrar rätt att överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram som upprättats. Det går också att överklaga rektors beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram.

Rätten gäller så länge eleven inte har nått målen eller riskerar att inte nå målen. Överklagan görs hos Skolväsendets överklagandenämnd. För den som nått målen, men som ändå vill klaga på brister i stöd eller utbildning kan göra en anmälan till Skolinspektionen.

Pysparagrafen

För många elever kan det vara omöjligt att nå upp till målen i ett visst ämne. När detta beror på elevens funktionsnedsättning, har läraren möjlighet att utgå från en undantagsbestämmelse i skollagen vid betygssättning. Undantagsbestämmelsen kallas till vardags ofta pysparagrafen.

Läs mer på: Pysparagrafen

Hjälp i skolan utan diagnos

Eleven behöver ingen medicinsk diagnos för att ha rätt till hjälp i skolan.

Läs mer om Utredning, diagnos och intyg.

Betyg

Läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättning, om eleven har en funktionsnedsättning.

Läs mer om undantagsbestämmelse, även kallad pysparagrafen.

Läsa, skriva & räkna-garanti

Höstterminen 2019 införs nya regler i skola och förskola – läsa-skriva-räkna-garantin startar. Alla elever ska få den hjälp de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna. Den omtalade läsa-skriva-räkna-garanti skrivs in i Skollagen.

Läs mer om läsa-skriva-räkna-garantin.

Flerspråkighet

Många flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter får ofta inte rätt hjälp i skolan. En anledning är att lärare har svårt att bedöma vad svårigheterna beror på. På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats kan du läsa om ett kartläggningsmaterial för flerspråkiga elever.

 

Läs mer

""
Bild: Eva Hedberg