När ett barn eller en vuxen har problem med att läsa, skriva eller räkna och man misstänker dyslexi eller dyskalkyli bör personen genomgå en utredning. Dyslexi eller dyskalkyli utreds av behörig personal - det finns tyvärr inga enkla test. Inom grundskolan ska elever få hjälp även utan diagnos.
Alla regioner i Sverige har olika rutiner för utredningar av läs-, skriv- och räkneproblematik. Därför kan det hända att:
Utredning av räknesvårigheter/dyskalkyli görs bara på ett fåtal ställen i Sverige, bland annat i Stockholm, Örebro, Skåne och Östergötland.
Här beskriver vi kort två sätt att få en diagnos. Läs mer i detalj vad som gäller för barn, skolbarn och vuxna längre ner.
1. Din husläkare eller en digital läkare remitterar dig till en person som kan utreda dyslexi eller dyskalkyli. Eller så gör specialpedagogen i skolan en utredning.
2. Du gör en utredning hos någon annan. Någon som har rätt att utreda (se punkt 1) bedömer sedan kvaliteten på utredningen och godkänner den.
Ibland utreder inte regionen själv men låter dig göra utredning i annan region.
Läs mer om utredning i annan region.
Det är ibland också möjligt att göra en så kallad egenremiss/egen vårdremiss. Det betyder att du själv skickar in en begäran om att få komma till en mottagning som utreder. Kontakta en mottagning för att fråga om de tar emot egenremisser. Du kan även googla “egenremiss” + din region för att hitta mer information, till exempel “egenremiss Värmland” för hitta mer information om egenremiss i Värmland.
Som förälder finns det saker man kan hålla koll på för att se om ens barn har eller riskerar att utveckla läs-, skriv- eller räknesvårigheter.
Läs mer om vilka signaler som är vanliga vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
Läs mer om vad som kan tyda på att barnet har räknesvårigheter/dyskalkyli.
Om du vill att ditt barn ska få en diagnos måste du vända dig till din region. Vissa regioner utreder barn.
Se information ovan om utredning i annan region och om egenremiss.
Eleven behöver ingen medicinsk diagnos för att ha rätt till hjälp i skolan.
Rektorn har ansvar för att elevens behov av stöd utreds i skolan enligt skollagen.
En kartläggning/utredning i skolan kan innebära en av två saker:
Det är bra om alla barn testas regelbundet genom så kallad screening, för att tidigt upptäcka de som är i riskzonen för läs-, skriv- eller räknesvårigheter – dyslexi eller dyskalkyli.
Pedagogen kan också göra en första kartläggning som kan ge tillräckligt med kunskap för att skolan genast ska kunna sätta in åtgärder.
En mer omfattande pedagogisk utredning bör göras av specialpedagog eller speciallärare om det visar sig att de insatta åtgärderna inte ger resultat. Och om det behövs bör skolan koppla in logoped eller psykolog för ytterligare utredning. Överlag är det bra om flera personer med olika kompetenser hjälps åt med utredningen, på så vis blir helhetsbilden mer komplett och individens förutsättningar tydligare. En bra utredning innehåller alltid förslag på åtgärder för att eleven ska klara sig bättre i skolan.
Läs mer hos Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM om hur en pedagogisk utredning går till. (Länk till SPSM.se.)
Vår systerförening Svenska Dyslexiföreningen har tagit fram en utredningsmodell för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i skolan. Läs om utredningsmodellen på Svenska Dyslexiföreningens sida.
Läs mer om screening på vår sida.
Som vuxen kan du:
Läs mer om arbetsliv på vår sida.
Vissa regioner utreder inte läs-, skriv- eller räknesvårigheter hos vuxna. Läs om att i så fall göra utredning i annan region eller om egenremiss.
Läs om utredning i annan region. (Länk till vår sida.)
Du kan behöva intyg om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi:
Ibland kan du bli tvungen att utreda flera gånger i livet eftersom intyget inte får vara alltför gammalt. Det ska inte kosta att göra utredning flera gånger.