Du som lärare är den som ser om elever har läs-, skriv- eller räknesvårigheter. Det är viktigt att du agerar med en gång, eftersom svårigheterna inte växer bort. Under hela grundskolan ska du gärna arbeta med kartläggning, träning och stöd för eleven. Kartläggning av elever i förskoleklass blev obligatoriskt från den 1 juli 2019.
Som pedagog märker du sannolikt om ett barn inte lär sig läsa, skriva eller räkna som förväntat. Genom att screena och kartlägga alla barn i gruppen kan du upptäcka de som riskerar att utveckla svårigheter.
Men för att du säkert ska identifiera alla barn i riskzonen för svårigheter behöver du undersöka deras förutsättningar.
Screening eller kartläggning är en form av undersökning som används För att upptäcka om ett barn har läs- och skrivsvårigheter.
Det finns tyvärr inget färdigt material för kartläggning av räknesvårigheter, förutom det som Skolverket har utformat för förskoleklass.
Läs mer om screening av lässvårigheter.
Se föreläsning med Sofia Noren från LegiLexi om ett formativt bedömningsstöd.
Det är viktigt för elever med svårigheter att alltid få fortsätta träna på att läsa, stava och räkna vid speciella tillfällen. Det kan till exempel vara med en speciallärare.
Att träna på kopplingen mellan språkljud och bokstav (fonem och grafem) är en effektiv undervisning för elever med svårigheterna.
Läs mer om strukturerad träning av fonem-grafem-koppling.
Se filmen från SPSM om evidensbaserad läs- och skrivundervisning under lågstadiet.
Några träningsmaterial för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är WIP, Bravkod, Havsäventyret och Alfamax. Läs om fler på vår sida om vanliga frågor och svar.
Elever som har svårt att uppfatta tal och mängder behöver hjälp att få siffrorna mer konkreta. Jobba därför gärna med saker (till exempel klossar, djur, lego) när ni räknar.
Elever som riskerar att inte nå målen i ett ämne har laglig rätt till särskilt stöd. Stödet ska fortfarande finnas kvar även om eleven får ett godkänt betyg. Skollagen säger att alla elever har rätt att utvecklas så långt det är möjligt.
Elevens särskilda stöd ska beskrivas i ett åtgärdsprogram. Du kan läsa mer om åtgärdsprogram hos SPSM och Skolverket.
Läs om åtgärdsprogram hos SPSM.
Läs om åtgärdsprogram och särskilt stöd hos Skolverket.
Lästräning är viktigt för att eleverna ska hänga med i skolans ämnen. Parallellt med lästräning bör eleven även få använda sig av talsyntes och inlästa böcker. Talsyntes är en syntetisk röst som läser upp digital text.
Läs mer om talsynteser på vår sida om verktyg vid lässvårigheter.
Appen Legimus är en nationell talbokstjänst för både faktaböcker och skönlitteratur. Läs mer på vår sida om verktyg.
ILT Inläsningstjänst är ett abonnemang för inlästa läromedel som många kommuner har. De har i regel alla skolans böcker tillgängliga. Kontakta din kommun för att få tillgång till appen.
Läs mer om hjälpmedel för lässvårigheter på vår hemsida.
Elever som har skrivsvårigheter kan främst få hjälp genom tal till text-lösningar. Detta innebär att de talar in texten och datorn/mobilen/surfplattan skriver meningarna. Ett sådant stöd kräver att eleven får hjälp att planera texten först.
Tal till text-lösningar finns inbyggda i de flesta mobiler och läsplattor.
Idag finns även nya AI-verktyg som främst kan hjälpa eleverna genom att strukturera texten.
Läs mer om hjälpmedel för skrivsvårigheter på vår sida.
Elever med räknesvårigheter har svårt att automatisera multiplikationstabellen. Det är därför bra om eleven får ha formler och tabeller som en lathund.
De har även svårt att lära sig huvudräkning, därför är miniräknaren ett måste. Det finns speciella miniräknare som har inbyggd talsyntes så att man kan höra om man till exempel har kastat om siffrorna i svaret.
Läs mer om hjälpmedel vid räknesvårigheter och exempel på program på vår hemsida.
Ett ganska stort antal kommuner har en tjänst som heter Skoldatatek; exempelvis Karlstad, Vadstena, Värmdö, Eskilstuna, Ekerö, Kalmar, Nynäshamn, Hässelholm och Stockholm (2022). Skoldatatek lär skolor hur digitala verktyg kan användas för elever i behov av särskilt stöd. De ger fortbildning till lärare, men hjälper också ofta till med att prova ut verktyg för elever.
För många elever kan det vara omöjligt att nå upp till målen i ett visst ämne. Om detta beror på elevens funktionsnedsättning, har läraren möjlighet att utgå från en undantagsbestämmelse i skollagen vid betygssättning. Undantagsbestämmelsen kallas till vardags ofta pysparagrafen.
Undantagsbestämmelsen kan användas om funktionsnedsättningen inte är av tillfällig natur och om den hindrar eleven från att nå ett visst kunskapskrav.
Läs mer på vår sida om undantagsbestämmelsen.
Läs mer om undantagsbestämmelsen hos SPSM.
Elever med dyslexi som ska lära sig engelska språket, kan ha stor hjälp av mer systematisk undervisningen, med fler repetitioner.
De nationella proven i årskurs 6 innebär en speciell prövning för barn med läs- och skrivsvårigheter. Skolverket anser att eleverna inte ska få använda sina hjälpmedel, när de gör provet som testar läsförståelse och avkodning. Men du som lärare kan låta eleven hoppa över delen om läsförståelse och avkodning, om eleven inte mår bra av att göra det. Du kan också välja att läsa upp texterna för eleverna.
Läs om rektor Anne-Marie Julin som låter eleverna använda ljudstöd på provet på vår sida.
Läs mer om nationella prov och dyslexi på vår sida.