Att dåligt arbetsminne kan orsaka problem med koncentration och läsning är en vanlig uppfattning. Flera datorbaserade träningsprogram är utformade utifrån teorin att inlärningen underlättas om arbetsminnet förbättras.
Monica Melby-Lervåg är professor i specialpedagogik vid Oslo universitet. Hon har tillsammans med sina kollegor sammanställt och analyserat internationell forskning om arbetsminnesträning.
– Program för arbetsminnesträning stöder sig på undersökningar som visar på en viss effekt direkt efter träningstillfälle på just de uppgifter man har tränat på. Men vi ser inte att de har grund för sina påståenden att effekten skulle vara bestående eller bra för läsning, matematik eller problemlösning. Träning hjälper inte barnen med inlärningen, säger hon.
Bakom ett av de vanligare programmen för träning av arbetsminnet står professor Torkel Klingberg. Han menar att hjärnan är plastisk, att det bevisligen går att träna upp arbetsminnet och att effekten både är varaktig och generell. Programmet ägs av företaget Pearson och säljs numer under namnet Cogmed. (Tidigare hette det Robomemo.) Den som genomgår programmet tränar i 45 minuter varje vardag under fem veckor och hela tiden på sin yttersta kapacitet. På så vis ska arbetsminnet stärkas och ge effekter som påverkar både inlärningen och vardagen.
– Att träningen har effekt är vetenskapligt fastlagt. Det har gjorts dubbelblindtester där hälften har fått träna på riktigt, och andra med samma program men med svårighetsgraden nedskruvad. Effekten är god och vid uppföljning efter sex månader har man tappat mindre än 10 procent, säger Pernilla Novais på Pearson.
Erika Dahlin doktorerade på minnesträning för fem år sedan. Hon är böjd att hålla med Monica Melby-Lervåg. Åtminstone delvis.
– Hjärnan är som Torkel Klingberg säger plastisk och mycket går att träna upp, även arbetsminnet. Men effekten är som norrmännen säger väldigt snäv. Det finns inga belägg för att du blir bättre på att hantera vardagssituationer. Du blir bara bättre på just det du tränar.
Däremot finns det belägg för att de förbättringar man ändå gör är varaktiga, menar Erika. Det finns studier som visar att effekten sitter kvar efter ett och ett halvt år.
– Det viktigaste är egentligen den upplevda effekten. Om alla tycker att träningen gör det lättare för eleven är det bra. Träningen i sig är ofarlig och kan vara rolig. Men vi får inte ha en övertro på programmen. Faktum är att det finns studier som visar att memory har samma effekt.
Erika Dahlins avhandling heter ”Train your brain – updating, transfer, and neural changes.”
Text: Eva Hedberg & Sara Rydin
