”Inte likvärdigt med nationella proven i nian” 

”Inte likvärdigt med nationella proven i nian” 

Elever med dyslexi får inte samma möjligheter som andra vid nationella proven. Det menar specialpedagogen Annette Strömbäck. När niorna på hennes skola skrev nationellt prov i engelska gick bara en av tre texter att få uppläst.

Annette Strömbäck arbetar med högstadieelever i behov av särskilt stöd. På hennes skola brukar elever med dyslexi få lyssna på alla texter, både i undervisningen och på prov. Men vid senaste nationella provet i engelska, då gick bara en av tre texter att lyssna på.  

– När elever i behov av stöd inte får använda sina hjälpmedel på Nationella proven blir deras funktionsnedsättning ett handikapp, något vi i skolan arbetar för att de aldrig ska behöva känna. Jag förstår inte hur Skolverket resonerar, säger hon. 

Att eleverna kan förstora texten och att få förlängd tid är bra, men inte tillräckligt. Annette Strömbäck vet hur svårt vissa elever har med läsningen, utan hjälpmedel påverkas deras resultat. Och eftersom Skolverket trycker på att de nationella proven ska väga tungt i betygssättningen kan även betygen påverkas.  

– Jag brukar påminna lärarna på min skola om att elever med dyslexi inte har fått använda sina hjälpmedel på nationella provet. Och om någon elev presterar sämre än förväntat kan läraren göra en extra koll. 

– Hos oss råder det samsyn om att elever som har behov av stöd ska få det. Men så ser det ju inte ut överallt. Det är en skillnad mellan skolorna, så det är inte likvärdigt på det sättet heller, säger Annette Strömbäck.  

Text: Ester Hedberg 

Kvinna i medelåldern.
– Jag tycker det är anmärkningsvärt att vi inte kommit längre med likvärdigheten när det gäller NP i svenska skola, säger Annette Strömbäck, specialpedagog på Tegelhagens skola i Edsviken, Sollentuna. Foto: Juliana Wolf Garcindo.