Orsaken är att det saknas pengar. De senaste två decennierna har Skrivknuten drivits med statliga medel. Regeringen har till och med namngett Skrivknuten som en av de verksamheter som ska beviljas medel. Men sedan i fjol har bidraget i det närmaste halverats, från 1,8 miljoner till 1 miljon.
– Med nuvarande ekonomi kan vi inte fortsätta vara ett nationellt kunskapscentrum i frågor som rör läs-, skriv- och räknesvårigheter, säger Bengt-Erik Johansson, Dyslexiförbundets förbundsordförande. Men man kan ju undra hur mycket en liknande verksamhet skulle kosta om den drevs i den offentliga sektorn? Dyslexiförundet behöver en miljon till för att driva Skrivknuten med bibehållen kvalitet. Den summan är ändå en spottstyver i sammanhanget.
Statssekreterare Bertil Östberg på Utbildningsdepartementet råder Dyslexiförbundet att göra en skriftlig framställan om mer pengar.
–Vi ska verkligen titta på det här och se vad som kan göras, säger han.