Priset för arbetslöshet och utanförskap är högt. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat ut att ett års utanförskap kostar samhället en halv miljon kronor per drabbad i form av försörjningskostnader och uteblivna samhällsintäkter. För individen leder arbetslöshet ofta till sämre ekonomi, socialt utanförskap, låg självkänsla och dålig hälsa.
En vanlig orsak till arbetslöshet är ofullständig skolgång. Ingvar Nilsson menar att det är mycket lönsamt att investera i barns och ungas skolgång. En elev med dyslexi som tidigt får lära sig använda teknikstöd klarar inte bara av skolan bättre, utan blir också mer självständig och får bättre förutsättningar att klara arbetslivet. Det visar bland annat resultaten från projektet ”Teknikstöd i skolan”, som drevs av det numera nedlagda Hjälpmedelsinstitutet.
Syftet med projektet var att undersöka hur teknik kan underlätta övergången från skola till arbete för gymnasieelever med kognitiva svårigheter. Eleverna fick surfplattor med rätt programvaror. Dessutom fick de en grundlig introduktion av arbetsterapeut, som är en yrkesgrupp vi sällan ser i svensk skola. Ingvar Nilsson förklarar att man i projektet såg arbetsterapeuterna som nödvändiga eftersom de ser till elevens hela situation. Deras perspektiv är ett annat än specialpedagogernas, som framförallt har fokus på lärsituationen.
Intervjuer med eleverna visade att stödet hade en påtaglig effekt. Tre av fyra elever upplevde att de förbättrade sina studieresultat och att de blev bättre på att hantera besvärliga situationer i skolan. Ingvar Nilsson deltog i projektet med bland annat socioekonomiska analyser. Han berättar att många elever vittnade om en förfärlig skoltid, då allt gått åt helvetet. Men när de fick hjälp i projektet kunde de plötsligt klara allt.
– Den här typen av stöd är inte bara effektivt utan också oerhört billigt. I projektet var kostnaden i genomsnittet 23 000 kronor per elev. Sätt det i relation till vad det kostar om en elev misslyckas i skolan och hamnar i utanförskap. Då kan kostnaden hamna på många miljoner, säger han.
Enligt Ingvar Nilsson går många ungas liv till spillo i onödan. De får inte det stöd de behöver eftersom skolor varken upptäcker eller tar tag i elevernas svårigheter. Skolor i allmänhet saknar både kompetens på området och initiativförmåga, menar han.
Ett annat projekt som drevs av Hjälpmedelsinstitutet var ”Vägar till arbetet”. Syftet var att med hjälp av stöd och teknik under gymnasietiden skapa bra övergångar mellan skola och arbete. Skolorna i projektet etablerade samarbete med Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun, landsting och folkhögskolor. På så sätt kunde de i god tid planera och förbereda inträdet på arbetsmarknaden för elever med särskilda behov. Även detta projekt ledde till att eleverna förbättrade sina studieresultat och att många snabbt fick praktikplats eller hittade arbete.
Bara varannan har arbete
Nyligen släpptes årets rapport om ”Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Den visar att bara 55 procent av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmågan har arbete. För befolkningen som helhet är det 77% som har arbete.
Enligt rapporten har ungefär en miljon svenskar i åldern 16 till 64 år en eller flera funktionsnedsättningar. För 650 000 av dem medför funktionsnedsättningen nedsatt arbetsförmåga. I den gruppen saknar 45 % sysselsättning.
I rapporten framgår att 120 000 har dyslexi. Av dem uppger 75 000 att deras arbetsförmåga är nedsatt. 37% av dem saknar sysselsättning. För befolkningen som helhet är det 23% som saknar sysselsättning. (Att sakna sysselsättning och att vara arbetslös är två olika saker i statistiken. Arbetslös är den som saknar arbete och som sökt och kunnat ta arbete inom 14 dagar. Saknar sysselsättning gör den som under senaste veckan utfört mindre än en timmes arbete.)
Text: Eva Hedberg
