Vad handlar det om?
Pedagogikprofessorn Mats Myrberg kommenterar den senaste Pisaundersökningen som visar att svenska 15-åringars läsförmåga har minskat.
—
Var fjärde 15-åring i Sverige saknar tillräcklig läsförmåga. Det visade den senaste Pisaundersökningen som kom i november.
Läs & Skriv har talat med pedagogikprofessorn Mats Myrberg om vad som kan göras åt detta.
Det är allvarligt. Det svenska samhällets grunder står på spel, både ekonomiskt och socialt, menar Mats Myrberg. Han är professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet och vice ordförande i Svenska Dyslexistiftelsen. I höstas blev han också utsedd till hedersmedlem i Läsrörelsen.
Mats Myrberg tycker att undersökningen skulle ha tagit mer hänsyn till elever med läs- och skrivsvårigheter.
– Ett litet avkodningstest skulle gå alldeles utmärkt att göra, men Skolverket är envisa. De vill inte låtsas om att människor har avkodningsproblem, säger han.
År 2000 gjordes den första Pisa-undersökningen. Då var det 13 procent av femtonåringarna som inte nådde minimikraven för att läsa.
– Man kan tycka att det är ett underbetyg åt skolan att så många saknar läsförmåga. Men det blir etter värre om man tittar på resultaten från 2022. Då var det nämligen 24 procent som inte nådde kraven, en nästan dubbelt så stor andel!
Kalkyler av resultaten visar att de 20–25 procent som lyckats bäst och ligger i topp när det gäller läsresultat, ligger ungefär kvar på samma nivå som förr. Men gapet mellan dem som presterar bäst och de som presterar sämst ökar. Hemmiljön blir allt viktigare, att ha människor omkring sig som är stöttande i skolarbetet.
– Skolans gamla kompensatoriska uppdrag fungerar inte längre. Det finns skolorganisatoriska skäl till att vi fått ökad segregation i samhället, bland annat friskolereformen. Så skolan bidrar snarare till att segregera istället för att kompensera.
För många elever med dyslexi är familjens stöd avgörande för att de ska ta sig igenom skolan med godkända betyg.
Sverige ser också annorlunda ut än för tjugo år sedan. Idag har många fler elever utländsk bakgrund. De som har kommit hit i mellan- eller högstadieåldern, och bara fått kort utbildning i sitt hemland, ligger av förklarliga skäl långt efter sina jämnåriga i läsutvecklingen.
– Även om skolan då försöker sätta in svenska som andraspråk och modersmålsstöd är grundproblemet att de här eleverna inte kan läsa och skriva. Därför borde läs- och skriv-inlärningspedagogik tillämpas i mycket större omfattning för dessa elever. Gör man ingenting kommer de inte att vara förmögna att klara den svenska vardagen med alla läs- och skrivkrav. Detta kan göra en riktigt orolig, säger Mats Myrberg.
En annan förklaring till resultaten handlar om läsvanor och attityder till läsning. Där ser Mats Myrberg en bekymmersam nedgång av läsvanorna bland framförallt tonåringarna.
– Upp till 11–12 års ålder håller det sig rätt bra. Barnen och deras föräldrar är boktillvända och det finns massor av bra barnböcker.
Många lägger av att läsa böcker i tonåren. Sociala medier, dataspel och annat som händer på skärm lockar mer. Mats Myrberg kallar det undanträngningseffekter. Det kan dock ha svåra konsekvenser.
– När man läser vanlig tryckt text i böcker eller tidningar får man en ordförrådstillväxt. Det skrivna ordet, skriftspråket, är väldigt mycket mer ordförrådsrikt än talspråket. Du stöter på fem gånger fler ord som du inte visste om förut. På sociala medier är det oftast talspråk, fast i skriven form, säger Mats Myrberg.
Text: Marja Beckman
