Många med dyslexi vet av erfarenhet att en talsyntes kan vara till stor hjälp. Den läser upp texten och frigör kapacitet till att förstå innehållet.
För snart två år sedan presenterade SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) en omfattande rapport om dyslexi. Rapporten var nedslående så till vida att det i stor omfattning saknades vetenskapliga bevis för effekten av olika metoder. Rapporten visade på luckor inom forskningen.
Bland annat var det väldigt lite forskat på alternativa hjälpmedel.
Leg. logoped Sofia Grunér ville bidra till att skapa vetenskapliga belägg för talsyntesens effekt.
– Vi logopeder tänker ofta rent teoretiskt att talsyntes är bra, men ändå är det många som inte använder den i vardagen. Jag ville ta reda på varför den inte används, kan det vara så att talsyntesen inte hjälper? säger Sofia Grunér.
Hon undersökte vilken effekt en modern talsyntes (TorTalk) hade på läsförståelsen och läshastigheten hos 63 svensktalande barn och vuxna i åldrarna nio till 26 år. Testpersoner fick antingen lyssna på en text med talsyntes och samtidigt följa med i texten via en markör på datorskärm eller läsa en text högt för sig själva. Förståelse och läshastighet mättes. De flesta hade ingen tidigare talsyntesvana.
För de yngre deltagarna i årskurs tre till fem förbättrades både förståelse och hastighet. För de äldre deltagarna i årskurs sex och uppåt var det framförallt hastigheten som förbättrades. Resultaten är statistiskt signifikanta, vilket innebär att de med 95% chans inte uppstått av en slump. Studien är ett masterarbete i logopedi och har genomförts under handledning av Martina Hedenius och Per Östberg, universitetslektorer i logopedi vid Uppsala universitet respektive Karolinska Institutet. Testerna gjordes i samband med ordinarie utredningsarbete av läs- och skrivsvårigheter. Sofia Grunérs plan är nu att försöka få studien publicerad i en internationell vetenskaplig tidskrift.
Text: Eva Hedberg
