Tre personer med olika roller inom skola och utbildning nomineras till Dyslexipriset 2026.
En mellanstadielärare, en yrkeslärare och en specialpedagog och författare, som alla har fått mycket fina nomineringar från elever och kollegor.
Juryn fick som vanligt in många fina nomineringar, men dessa tre stack ut lite extra.
Den 9 oktober tar vinnaren emot priset ur prins Carl Philips hand. Sedan 2022 äger utdelningen rum i det anrika Bernadottebiblioteket i Stockholms slott.
Här nedan finns intervjuer med de tre nominerade: Patrik Åhman, Jennifer Moudi Granberg och Marie Trapp!
Texter: Marja Beckman
Patrik ser de studerandes styrkor
Det är viktigast att kunna yrket, inte att stava helt korrekt på provet. Yrkesläraren Patrik Åhman nominerades till Dyslexipriset av en studerande, som äntligen insåg att hon var jättesmart.
– Jag trodde någon skojade när de ringde och sa att jag blivit nominerad till Dyslexipriset, säger Patrik Åhman, huvudlärare i produktionsteknik på Campus Dacapo i Mariestad. Dacapo är en yrkeshögskola där Patrik började jobba för ett år sedan, efter 30 år inom tillverkningsindustrin.
Nomineringen till Dyslexipriset kom från en av Patriks studerande, som skriver: “… För Patrik har aldrig bedömt nån av oss dyslektiker i klassen för våran stavning. För all hjälp och förtroende han gett oss! Att han efter alla mina lärare under 38 år var den som fick mig att inse jag faktiskt är jättesmart! Att jag såg massa saker ingen annan såg och att de var på grund av min dyslexi jag såg allt detta. Att han fick mig att inse att dyslexi inte är ett handikapp utan min allra största styrka man kan ha när man studerar produktionsteknik.”
De som läser den ett och ett halvt år långa utbildningen till produktionstekniker är alla vuxna, med varierande ålder och erfarenhet. Även om utbildningen är praktisk och yrkesinriktad behöver man kunna skriva prov och rapporter. De studerande som har dyslexi får frågorna på proven upplästa.
– Det kan bli lite extra arbete, men det är också mitt jobb att lösa situationen för de studerande. Och jag är inte så petig med att de ska skriva korrekt meningsbyggnad eller stava rätt. Det viktiga är att de har förstått, säger Patrik Åhman.
Den studerande som nominerade Patrik upptäckte att hon kunde se mönster och förstå produktionen bara genom att titta på den.
– Det är en styrka som hon kan ha utvecklat för att hon inte är så bra på att läsa! säger Patrik Åhman.
Läraren Jennifer känner igen känslan när man måste läsa högt
– Jag ger mig inte! Jag vill att mina elever ska klara skolan. Om vi misslyckas gör vi det tillsammans, och ibland måste man misslyckas för att lära, säger mellanstadieläraren Jennifer Moudi Granberg.
Hon är just nu lärare för fjärdeklassare på den kommunala skolan Vallatorpsskolan i Täby. Hennes tidigare elever nominerade henne till Dyslexipriset. De har nu börjat i högstadiet och skriver bland annat: “Hon är inte bara en bra lärare utan en person som verkligen gör skillnad för elever som tycker läsning och skrivning är svårt. Särskilt när man ska läsa högt. Det kan bli helt tyst i rummet och man märker att någon blir nervös. Men Jennifer känner igen sig i den känslan själv och förändrar den känslan.”
Jennifer har nämligen själv dyslexi. Diagnosen fick hon sent, när hon gick i ettan i gymnasiet.
– Jag har ett starkt minne av när jag äntligen vågade läsa högt i klassrummet, jag tror jag gick i årskurs fyra. Det var jättejobbigt, jag stakade mig fram. Mina föräldrar pluggade ofta med mig, så man ser hur mycket ens föräldrar har hjälpt en. Det tänker jag på nu när jag själv har barn, säger Jennifer.
Från början ville hon bli polis, men en knäskada gjorde att hon inte klarade en av de fysiska testerna.
– Då kom jag på att barn är roliga att jobba med, och nu älskar jag mitt jobb. Jag har precis fått 24 guldklimpar att förvalta i tre år, sätta prägel på dem och göra dem redo för högstadiet, säger Jennifer.
Hon blev lärare med språk och språkutveckling för barn i yngre åldrar, samt matematik.
Hon jobbar ofta enligt devisen “learning by doing” och skapar gärna pedagogiskt material som det går att ta i, till exempel geometriska figurer.
– Jag klipper och klistrar mycket. För det vi gör med händerna, det kommer vi ihåg!
Foto: Privat
Bonusfakta:
Det är inte första gången Jennifer Moudi Granberg nomineras till ett pris av sina elever. Hon har tidigare fått Guldfjärilens hederspris, ett pedagogpris inom naturvetenskapliga ämnen och teknik. Hon nominerades också till Guldäpplet 2025.
Specialläraren Marie når resultat med struktur och evidens
– Jo, jag jobbar jämt, medger Marie Trapp glatt. Så blir det när intresset går ihop med jobbet!
Hennes meritlista är lång: Marie Trapp är speciallärare och förstelärare på Nyköpings största grundskola, Släbro skola. Där jobbar hon dels med undervisning och dels med att coacha pedagoger och föräldrar i verktyg för läs- och skrivinlärning. Vid sidan om ger hon privatlektioner till vuxna och äldre elever som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och behöver en nystart och ett omtag med sin läs- och skrivinlärning. Dessutom är hon aktuell med en ny bok.
De kollegor som nominerade Marie till Dyslexipriset skrev: “Genom ett långvarigt, brinnande engagemang och en djup pedagogisk skicklighet har Marie utvecklat strukturerade, forskningsbaserade och digitalt assisterade arbetssätt som förvandlat läs- och skrivundervisningen – inte bara på den egna skolan, utan i hela kommunen och nationellt.”
Marie Trapp och kollegorna i Nyköping har utvecklat ett arbetssätt som utgår från RTI (Response to intervention). Det är ett ramverk som handlar om att upptäcka svårigheter tidigt, följa upp och sätta in rätt stöd. De arbetar evidensbaserat och i nära samarbete med speciallärare.
Metoderna har avspeglat sig på ett mycket positivt sätt i skolans resultat, och har visat sig vara särskilt gynnsamma för andraspråkselever.
För fem år sedan tog Marie kontakt med Pelle Lindblå, grundare av verktyget Trädet Web. Det bygger på systematisk läs- och skrivträning utifrån Phonics. Där finns bland annat talsyntes som gör det möjligt att lyssna på och härma uttal samtidigt som man läser eller skriver. Ett samarbete påbörjades och Marie startade Facebookgruppen “Trädet Web – läs- och skrivutveckling för alla åldrar” som nu har över 6000 medlemmar.
– Läskrisen och den senaste Pisa-undersökning gör det tydligt att vi behöver rätt undervisning, där även uttalet får ta plats. Verktygen är användbara för alla elever, när man skriver och hör ljuden samtidigt blir kopplingen mellan ljud och bokstav starkare, säger Marie Trapp.
I höst är hon aktuell med boken “Från en läsande klass till en läsande skola”, som hon beskriver som en handbok i att utveckla läs- och skrivundervisning tillsammans.
Assisterande teknik ligger henne varmt om hjärtat och hon ger inte mycket för politiska utspel om att allt kan skyllas på digitaliseringen.
– Jag blir rädd av pratet om att ta bort skoldatorer. Verktygen möjliggör att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen och lära sig läsa och skriva, säger hon.
Några av Marie Trapps meriter
• Svenska Akademins Svensklärarpris 2013
• Finalist i Guldäpplet 2025
• Skapat Polylino läslyft
• Gett ut studiehandledningen ”En läsande klass”
• Publicerar regelbundet på webbplatsen ”Trapps läs- och skrivverktyg”