Pontus Liljedahl fick sin dyslexidiagnos i sexan. Han fick då höra att svårigheterna inte gick att göra något åt. Han erbjöds talböcker och andra hjälpmedel. Men för Pontus var det inte rätt väg.
– Hade någon istället frågat om jag ville lära mig läsa och skriva så hade jag tackat ja. Det var ju det jag behövde, säger han.
Pontus hörde talas om wittingmetoden genom sin mamma. På sommarlovet mellan tvåan och trean på gymnasiet träffade han för första gången Ann-Katrin Åkerman, som bland annat är ämneslärare i svenska och religion på gymnasiet, wittingpedagog sedan 1980 och ordförande i Witttingföreningen. I det inledande analyssamtalet fick Pontus möjlighet att känna efter vad som var säkert och var osäkerheterna låg. På så sätt blev det tydligt för honom vad som fattades i hans gamla läs- och skrivstrategier.
Efteråt gick Pontus hem och funderade. Ville han verkligen lägga ner tid och pengar på att lära sig läsa och skriva? Pontus har dyslexi. I skolan hankade han sig fram genom att lyssna och tänka logiskt. Men en bit in i gymnasiet tog det stopp. Han började skolka och gick ut med ofullständiga betyg. Som vuxen har han lärt sig läsa och skriva med hjälp av wittingmetoden. Pontus lärde sig läsa som vuxen Men han bestämde sig och hösten 2012, då gymnasiet var slut, påbörjade han två och ett halvt år av träget arbete. Tre gånger i veckan, 40 minuter åt gången, träffades Pontus och Ann-Katrin hemma hos henne i Täby.
– Jag hade ingen aning om vad det skulle innebära. Jag är ganska rastlös och brukar ge upp om jag inte ser snabba resultat. Men den här gången kändes det annorlunda, jag bestämde att ge metoden och mig själv en rejäl chans, säger han. Enligt wittingmetoden är läs- och skrivsvårigheter ett problem med tekniken. Det viktigaste är därför att säkra kopplingarna mellan tecken och ljud. Det finns starka vetenskapliga belägg för att effekten av sådan träning är god.
Wittingmetoden används både för barn som lär sig läsa och för vuxna som behöver reparera en misslyckad läsinlärning. Den används också för personer som ska lära sig svenska som andraspråk. Ibland hörs kritik mot att wittingmetoden inte vill blanda in någon annan metod i inlärningen. Wittingpedagogerna menar att inlärningsprocessen kan störas av andra moment än de som ingår. Lärarna uppmuntrar inte heller läsning på egen hand när ominlärningen pågår, eftersom också det kan motverka resultatet. Ominlärningen består av två huvudmoment, förklarar Ann-Katrin. Den ena är avlyssningsskrivningen, då eleven får höra en medvetet vald ljudkombination som hen sedan upprepar med god artikulation. Därefter lyssnar eleven efter ljudkombinationen i huvudet och skriver ner det med tydlig handstil på papper. Övningen avslutas med att eleven tittar på ljudkombinationen och reflekterar över kopplingen. Flera kombinationer följer på samma sätt. Den andra viktiga delen är associationsarbetet. Med en ljudkombination som utgångspunkt får eleven hitta riktiga ord i huvudet. Med till exempel kombinationen ”ma” kan man komma på ord som mamma, matematik och marmelad. Orden undersöks och eleven skapar meningar. Under processen är vad som pågår i elevens huvud det viktiga.
– Vi säger aldrig till en elev att den tänker fel. Istället får hen förklara sina tankegångar och då reder vi ut vad det handlar om. På så sätt stärker vi elevens förtroende till sett eget tänkande, säger Ann-Katrin.
Under ominlärningen gjorde Pontus små subtila framsteg som bestod i att ljudkopplingar han jobbade med automatiserades och att hans förhållande till språket blev mer avancerat.
– Men plötsligt märkte jag att något hade hänt. Jag läste vad som faktiskt stod skrivet och chansade inte längre. Då hade det gått ett och ett halvt år, säger han.
Bakom wittingmetoden står pedagogen Maja Witting, som tyvärr nyligen har gått bort. På sidan 21 kan du läsa en minnestext om henne och hennes verk. Du kan också läsa mer om metoden på wittingforeningen.se/
Text: Eva Hedberg
