16-åriga Lea Karabeleska från Malmö stämmer Skolverket med stöd av Dyslexiförbundet, Disability Rights Defenders Sweden och Talerättsfonden mot diskriminering. Man menar att Lea inte har fått den anpassning hon borde ha rätt till under provet. Hon har därför missgynnats och fått sämre betyg. Stämningen lämnas till tingsrätten den 13 oktober.
Under de senaste åren har rätten till hjälpmedel vid nationella prov drivits i olika rättsliga processer. Tre kommuner har stämts för diskriminering på både tings- och hovrättsnivå. Domstolarna har konstaterat att eleverna har missgynnats och farit illa, men de menar ändå att kommunerna gjort rätt som följt Skolverkets instruktioner. Fallen har överklagats till Högsta domstolen, som valt att inte pröva ärendena.
–Det är tråkigt att Högsta domstolen inte tog upp de här tre fallen, men det pekar på att det är Skolverket som vi ska gå på, säger Susanna Berg, Disability Rights Defenders Sweden.
Skolverkets tolkning av begreppet läsning är en orsak till konflikten. Skolverket använder en vanlig definition som säger att läsning är summan av avkodning och förståelse. Man menar att båda delarna måste ingå när läsning provas.
Stellan Gärde är jurist på Talrättsfonden. Han säger att Skolverkets syn på läsning är förlegad och att man mycket väl kan uppnå läsförståelse genom att lyssna på text. Som stöd för sitt resonemang har Stellan Gärde flera läsforskare och även Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–Kommunerna är friade eftersom de följer Skolverkets instruktioner. Nu prövar vi att stämma Skolverket eftersom det vilar ett tungt ansvar hos dem för barnens uppenbara lidande. Ett lidande i strid mot grundlagen, diskrimineringslagen, Funktionsrättskonventionen och Barnkonventionen.
Text: Ester Hedberg
Läs om tidigare domar på tings- och hovrättsnivå.
