Vad handlar det om?
- Samhället skulle göra en ekonomisk vinst på 67 miljarder kronor per år om vi såg styrkorna i våra olikheter.
- Det visar en rapport från Prinsparets stiftelse och företaget EY.
___
Hur skulle samhället se ut om vi lät olikheter vara normen? Och varför ser vi hellre utmaningarna än styrkorna? Det är två av frågorna som ställs i rapporten “Värdet av att få vara sig själv” från företaget EY och Prinsparets stiftelse.
I rapporten används det breda begreppet neurodiversitet. Det innefattar såväl dyslexi och dyskalkyli som neuropsykiatriska diagnoser (npf), till exempel adhd och autism. Enligt rapporten är 18 procent av alla barn och unga neurodivergenta.
Många neurodivergenta har svårt att få den hjälp och förståelse som de skulle behöva för att leva upp till sin potential. Idag har till exempel endast 48 procent av personer med npf-diagnoser ett arbete, jämfört med 73 procent av övriga befolkningen.
Enligt EY:s beräkningar skulle en bättre inkludering av neurodivergenta kunna skapa en samhällsekonomisk vinst på 67 miljarder kronor per år. Men för att lyckas krävs mer inkluderande arbetsplatser.
– Vi har byggt arbetsplatserna för dem som är neurotypiska. Men världen förändras extremt snabbt
just nu. Vi behöver människor som tänker annorlunda, säger Daniel Brämhagen på EY.
EY har tidigare visat att många med dyslexi har egenskaper som behövs hos framtidens ledare.
– Många med dyslexi har förmågan att beskriva slutmål med ett engagemang som får andra att vilja gå dit. De är också bra på att fatta beslut utan att ha all data, säger Daniel Brämhagen.
Text: Marja Beckman
Rapporten kan laddas ner från EY:s hemsida (länk här).
