För några år sedan saknades forskning om talsynteser. SBU-rapporten 2014 noterade en lucka i forskningen. Det behövdes mer belägg för om talsynteser är en bra så kallad ”kompensatorisk åtgärd” för barn med dyslexi eller inte.
Nu har logopeden Sofia Grunér undersökt saken och publicerat en vetenskaplig artikel tillsammans med två kollegor.
På Logopedbyrån Dynamicas mottagning i Upplands Väsby möter Sofia Grunér många barn, ungdomar och vuxna som utreds för dyslexi. Hon är glad för att så många av dem ville vara med i hennes forskning om talsynteser. 49 barn deltog, varav 31 från årskurs 3–5 och 18 elever från högstadiet.
De fick alla läsa texter både med ögonen och öronen, det vill säga med eller utan talsyntes. De flesta hade inte använt talsyntes innan, utan fick testa för första gången vid detta tillfälle. Sedan undersöktes om läshastigheten blev snabbare med talsyntes. Det blev den för alla barn. Alla läste snabbare med talsyntes.
Sofia Grunér mätte också hur barnen förstod texten. De yngre barnen ökade sin textförståelse när de använde talsyntes, men det gjorde inte de äldre barnen.
– Om man redan har en bra textförståelse, så kunde man inte höja den mer med en talsyntes, förklarar Sofia Grunér.
Hon undersökte också hur koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter påverkar textförståelsen, när man använder talsyntes. Föräldrarna fick fylla i ett frågeformulär, som tog upp frågor gällande koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter, så kallade ADHD-symtom. Äldre barn med många ADHD-symtom hade högre effekt av talsyntes i textförståelse. Det vill säga, för dem blev det lättare att förstå texten med talsyntes.
Yngre barn med många ADHD-symptom hade däremot mindre nytta av talsyntesen, för att öka sin textförståelse.
– Det kan bero på att de inte är vana vid att lyssna på text uppläst av en robotliknande röst. Men ju äldre man blir, desto större nytta kan man ha av talsyntes. Det är positivt.
Sofia Grunér skulle önska att fler barn får pröva talsynteser i tidiga skolår. När man ska lära sig stava kan en programvara som ljudar och läser upp den eget författade texten vara till god hjälp, menar hon.
– Om alla barn lär sig använda talsyntes, så blir det inte heller någon hjälpmedelsstämpel på produkten. Många fler än bara elever med dyslexi kan ha glädje av att lyssna på text, avslutar Sofia Grunér.
Text och foto: Ylva Bjelle
