Många med dyskalkyli har det som svårast på mattelektionerna i skolan. I vardagen kan utmaningarna variera. En del har problem med att läsa av klockan, tidtabeller, termometrar och att uppskatta mått.
I reportaget berättar Ilana och Gry om sina strategier.
Ilana skapade egna strategier för att klara matten
En hemgjord lathund och kortare men fler prov var två strategier som ledde till att Ilana Jode klarade matten i gymnasiet.
19-åriga Ilana Jode har alltid haft svårt med matten. Hon lyckades aldrig automatisera räknesätten och behövde använda fingrarna vid huvudräkning. Klockan var också svår att lära sig.
När hon gick i nian 2021 satt hennes mamma och läste på nätet och sa: Du kanske har dyskalkyli!
– Dys… vadå?
Ilana hade inte hört ordet förr. Hon fick en remiss till Danderyds sjukhus och det visade sig att hon hade dyskalkyli.
Det här var Ilanas strategier och verktyg för att klara matten på gymnasiet:
• En egenritad lathund: Ilana hade ett räknehäfte där hon skrev alla formler som var svåra att komma ihåg. Hon skrev till förklaringar som var begripliga för henne.
• Dela upp proven: Eftersom Ilana hade svårt att klara större prov fick hon flera mindre prov, ofta med max 4 frågor om precis det kapitel de just jobbat med. Det gjorde att Ilana hade fler prov än sina kamrater, men de var mycket kortare.
• Lärarna omformulerade frågorna: Det hände att Ilana inte förstod frågorna. Då fick lärarna omformulera dem eller förklara på ett annat sätt.
• Ramsor och sånger på Youtube. På Youtube finns en del ramsor och sånger som gör det lättare att komma ihåg multiplikationstabellen och andra räknesätt. Ilana hade läraren Micke Krings multiplikationstabell-låtar i huvudet långt efter mellanstadiet och kunde repetera dem när hon behövde.
Våren 2024 tog Ilana Jode studenten med godkänt betyg i matte. Nu läser hon på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Hon ska bli gymnasielärare i historia och religion, ett yrkesval hon gjorde tidigt i livet.
– Utan lärare skulle vi inte få några läkare, poliser eller jurister. Samhället skulle fallera, säger hon.
Hon tror att hennes erfarenhet av att ha svårigheter i skolan gör att hon kommer att kunna se de elever som är i behov av extra stöd.
– Jag vill vara den lärare jag själv saknade, säger hon.
Matteångesten var kopplad till grundskolan och gymnasiet och nu är den tiden förbi. På lärarutbildningen behöver Ilana inte läsa någon matte alls.
I vardagen stöter hon sällan på problem som är kopplade till dyskalkylin. Klockan kan hon nu, även om det har hänt att hon försovit sig för att hon fick för sig att 7.45 (kvart i åtta) betydde kvart i sju.
– Det skulle vara när jag ska laga mat och det står måttenheter som 2/3 (två tredjedelar) eller 3,2 deciliter. Då får jag gissa mig fram. Men annars var det största hindret när jag behövde läsa matte i skolan, säger Ilana Jode.
Gry vet exakt hur lång tid det tar att tvätta håret
Gry Ryberg klarar många av vardagens utmaningar med hjälp av sin smarta telefon. Där finns karta, miniräknare och alarm. Den svåraste med hennes dyskalkyli är att få rätt stöd för att klara matten i skolan och nå högre studier.
Gry Ryberg fick diagnosen dyskalkyli när hon var sexton år. Nu är hon trettio år, drömmer om att en dag kunna börja plugga på högskola, men kämpar fortfarande med att få rätt typ av stöd för att kunna nå sin gymnasiebehörighet i matematik. Genom åren har hon stött på mycket okunskap om dyskalkyli när hon har bett om anpassad utbildning. Det är till exempel inte självklart att den med dyskalkyli får anpassningar som motsvarar dem som personer med dyslexi får.
– Många i skolan vet inte vad dyskalkyli är. De tror att det är matteångest. Ironiskt nog så har ju vi med den här diagnosen ofta problem med bägge, säger Gry.
Hon säger också att dyskalkylin blir mest synlig när hon ska räkna matte i skolbänken, men att hon ändå lärt sig att hantera hinder som kan uppstå i vardagen och klarar av många delar så länge hon får rätt till anpassning.
Tidtabeller och tidsuppfattning kan bjuda på vissa utmaningar, men Gry kompenserar för svårigheterna genom att alltid vara ute i god tid.
– Jag är motsatsen till tidsoptimist, tidspessimist. Jag använder mig mycket av alarm och planering. För att undvika krångel är jag väldigt medveten om mitt eget tidsschema och effektiviserad i min egen vardag. Jag vet till exempel exakt hur lång tid det tar för mig att tvätta håret ner till minsta sekunden, berättar hon.
Att hitta rätt på nya platser kan också vara ett hinder, men i mobilen finns kartor med GPS-funktion.
– Jag skulle ha haft betydligt större svårigheter idag utan min smartphone. Den har ju också alarm och miniräknare.
När Gry ska räkna matte skriver hon ner formlerna med sina egna ord i stället för i siffror. Hon skriver ner varje steg, för annars glömmer hon lätt bort stegen.
– Jag skriver ofta ner allting steg för steg med ord istället för att använda mig så mycket av siffror. På det sättet kan jag lättare se mönster och koppla matematiska formler. Mina egna strategier kanske verkar krångligare än de metoder som lärarna lär oss, men det är på det här sättet jag kommer ihåg, säger Gry Ryberg.
Text: Marja Beckman
Foto: Privat
