Kompetensförsörjningen ses över

Kompetensförsörjningen ses över
Det regnar på Polishögskolan i Sörentorp i Solna. Jag slås av det stora området och får gå tillbaka till besöksparkeringen, för att köra bilen allra längst in på det gamla regementet. Där ska jag träffa Stefan Wehlin, chef för övergripande planering och kompetens-försörjning.

– Vi ansvarar för att attrahera och rekrytera till grundutbildningen till polis och för kontakterna med lärosätena och Rekryteringsmyndigheten, berättar han.

Polishögskolan är egentligen inte en högskola. Här vidareutbildar polisen sina anställda och här lånar Södertörns högskola lokaler för yrkesutbildningen Grundutbildning till polisman. I maj 2016 föreslog Polisutredningen (SOU 2016:39) att polisutbildningen ska bli en akademisk högskoleutbildning framöver, så en ändring kan vara på gång.

Stefan Wehlin har inför besöket av Läs&Skriv haft kontakt med Rekryteringsmyndigheten, som ansvarar för själva rekryteringen till polisutbildningen. Rekryteringsmyndigheten menar att 80 minuter är en väl tilltagen provtid för begåvningstestet och Stefan håller med, utifrån den information han fått av Rekryteringsmyndigheten. Själv funderar han på att göra provet igen, för att se vad diskussionen handlar om. (Han gjorde testet för egen del för 16 år sedan.)

Begåvningstestet kallas ibland även personlighetstest och består av tio deltester. Inför varje deltest finns en övningsomgång, med uppläst ljud för den som vill. Då är inte tiden begränsad.

– Övningsomgången är till för att man ska förstå hur frågorna är ställda. Men testerna är ställda för att vi ska ringa in den kompetens vi söker. En stor del av polisyrket är att skriva och läsa. Om den sökandes läs- och skrivsvårigheter är för stora, kan man få svårt att klara polis-yrket. Men allt är inte skrivet i sten. Vi har ett regeringsuppdrag att alla som är behöriga, ska kunna kallas till test. Det uppdraget ska vi redovisa 15 november i år. Vi för en kontinuerlig dialog med Rekryteringsmyndigheten, för det behövs fler poliser. Vi behöver se över de krav vi ställer, för det har hänt mycket.

Stefan Wehlin tar upp hjälpmedel för diabetes som exempel. I dagsläget är man inte behörig att söka till polisutbildningen om man har diabetes typ 1, men det kanske ändras. På samma sätt är man inte behörig att söka om man har ADHD. För dyslexi finns inga formella hinder. Stefan Wehlin uppskattar att halva arbetstiden för en polis består av att anteckna förhör i anteckningsblock på plats och sedan föra dessa anteckningar vidare i olika rapporteringssystem.

– Det är så pass mycket skrivarbete att opinionen ibland klagar på att poliser syns för lite på gator och torg, för att de sitter inne på stationerna och skriver.

Videoförhör används enbart vid förhör av barn och personer som utsatts för våld i nära relationer samt vid utredning av grövre brott. Andra digitala verktyg, som skulle kunna hjälpa en polis med läs- och skrivsvårigheter, är inget som Stefan Wehlin känner till används idag. Men han blir intresserad av Dyslexiförbundets Arvsfondsprojekt Orden på jobbet och ska prata med en tidigare kollega, som han tror haft en del strategier för sin dyslexi. Samtalet lär fortsätta.

Text: Ylva Bjelle

Stefan Wehlin, chef för övergripande planering och kompetensförsörjning vid Polismyndigheten.
– Det behövs fler poliser och vi behöver se över de krav vi ställer. Vi för en kontinuerlig dialog med Rekryteringsmyndigheten, säger Stefan Wehlin, chef för övergripande planering och kompetensförsörjning vid Polismyndigheten.
Annonser