Vad handlar det om?
• Elsa läser på KTH och har dyslexi och autism.
• Hon har inte fått de anpassningar hon behöver för att klara studierna, trots löften från lärosätet.
Elsa, 20 år, har dyslexi och autism. Hon såg fram emot att läsa civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik på KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm. Men många av lärosätets rekommenderade anpassningar uteblev.
Elsa, som egentligen heter något annat, gick ut gymnasiet med A i alla ämnen utom idrott. Hon har dyslexi och autism typ 1. I grundskolan och gymnasiet fick hon möjligheten att göra muntlig komplettering efter proven. Det innebär att någon annan går igenom provsvaren med henne och kollar om hon skrivit de svar hon hade i huvudet. Den andra personen måste inte vara kunnig i ämnet, bara hjälpa Elsa att se misstagen som beror på hennes dyslexi.
– Siffror och bokstäver kan vända sig väldigt mycket för mig. När jag fick göra muntlig komplettering löstes de problemen, berättar hon.
Flera månader innan studierna på KTH började kontaktade Elsa lärosätets avdelning för stöd till studenter med funktionsnedsättning, Funka. Allt lät bra. Elsa skulle få anteckningsstöd, som innebär att lärosätet betalar en medstudent för att dela med sig av sina anteckningar till henne. Hon skulle också få en mentor och längre tid på proven, samt kunna göra muntliga kompletteringar.
– Det lät fantastiskt, jag var jätteglad och pluggade vidare, berättar Elsa.
När studierna väl började fick hon aldrig något anteckningsstöd.
– De sa att de inte hittade någon som kunde göra det. Jag försökte fråga runt, men hittade inte heller någon. Sedan började de första proven komma, och då tänkte jag: okej, nu ska jag få de stöd som Funka rekommenderade för mig.
Men det är upp till varje examinator att besluta vilka anpassningar som görs vid varje prov. Funka kan bara ge rekommendationer. Elsa uppmanades att ta kontakt med varje lärare som hon skrev prov för.
– Så jag går fram till mina matte- och fysiklärare. Jag berättar om min situation, att jag har fått rekommendationer av Funka. Och då så säger de nej. Du kan inte få det här, för det passar inte med lärandemålen, sa de. Det jag fick var att sitta i mindre grupp och få extra tid. Det var jättebra, men det räckte inte för mig.
Elsa märkte också att KTH:s studiemiljö är långt ifrån anpassad för studenter med funktionshinder. Föreläsningarna äger rum i salar med 300 personer där ljudnivåerna kan vara höga. De korta pauserna mellan föreläsningarna ger sällan möjlighet till återhämtning, och ofta måste studenterna förflytta sig långa sträckor på kort tid. Elsas autism gör att hon ibland har svårt att orientera sig.
De välbehövliga vilorummen är nästan alltid upptagna.
Elsa har engagerat sig i en förening som arbetar för fler rättigheter för studenter med funktionsnedsättningar. Hon arbetar också med ett stödmaterial där hon ger studietips till andra i hennes situation. Men hon önskar att hon hade sluppit kämpa med det.
– Jag vill egentligen bara läsa fysik, inte vara aktivist! säger hon.
Text: Marja Beckman
KTH: “Examinatorn kan avslå stödet om det går emot lärandemålen”
Så här svarar Funka på Elsas frågor:
Har ni någon statistik över hur mycket de extra anpassningar som ni rekommenderar implementeras i undervisningen?
– När det gäller stödet vid examination, så kan en examinator avslå ett stöd som rekommenderats av Funka, om stödet går emot lärandemålen på kursen.
Vi vet hur många stöd som rekommenderats i samband med examination, men vi har ingen statistik över i vilken utsträckning studenterna väljer att använda sig av stöden vid examinationstillfällena.
Vad gör ni om lärare går emot era rekommendationer för stödbehov?
– När det gäller examination så har examinator rätt att avslå ett stöd om det bedöms gå emot lärandemålen i respektive kurs. Men vi från Funka är alltid tillgängliga för frågor och dialog, med både studenter och lärare.
Hur vill ni utvecklas framöver, och vilken är er vision för hur KTH ska vara när det gäller anpassning?
– Stöd till studenter med varaktiga funktionsnedsättningar är en del inom KTH:s arbete med breddad rekrytering och deltagande, där målet är att KTH ska spegla samhället i stort. KTH ska säkerställa att alla studenter ges goda förutsättningar att genomföra sina studier.
