I gymnasiet lärde Sara sig att läsa och skriva på nytt

I gymnasiet lärde Sara sig att läsa och skriva på nytt

Vad handlar det om? 

  • Artikeln handlar om Sara Nordlers väg från att ha svår dyslexi till att bli advokat.
  • Saras läs- och skrivsvårigheter försvann i stort sett helt när hon lärde om med hjälp av Wittingmetoden.

Sara Nordler är advokat. De stora läs- och skrivsvårigheterna från skoltiden märks knappt idag. Efter första året i gymnasiet hoppade hon av skolan för att lära sig läsa och skriva på nytt med hjälp av Wittingmetoden.

Det finns intervjuer med Sara Nordler där hon säger att “man kan bli av med sin dyslexi”. Hon vet nu att dyslexin är något kognitivt som sitter i generna. Det hon egentligen menade var att hon blev av med läs- och skrivsvårigheterna med den så kallade Wittingmetoden (som även beskrivs i en separat artikel).

Det är en varm sommardag när Läs & Skriv besöker Sara i hennes villa i Bromma strax norr om Stockholm. Bostaden är inredd med vackra och färgglada möbler. Vid sidan om sin advokatfirma driver Sara ett möbelföretag tillsammans med sin pappa, som är möbelsnickare.

I vardagsrummet finns också en välfylld bokhylla med både fack- och skönlitteratur. Sara berättar att hennes man tycker om att läsa pappersböcker, medan hon själv föredrar att lyssna på böcker.

Hon driver sin advokatfirma från bostaden. Juristexamen fick hon redan 1997, och hon var runt femtio år när hon vidareutbildade sig till advokat och därmed fick en yrkestitel som präglas av oberoende, lojalitet och etik.

Kände inte till dyslexi som barn

Det var inte alls självklart att Sara Nordler skulle klara av att gå juristlinjen. Vi börjar från början.
Sara kände inte till begreppet dyslexi när hon var liten. De första skolåren gick bra, kanske främst för att hon var vetgirig och tyckte om att lära sig saker. När hon var åtta år fick hon en hjärnhinneinflammation som tvingade henne att vara borta från skolan en längre tid. Efter det blev skolan svår.

– Jag tyckte att bokstäverna började hoppa omkring mycket. Och det var väl också att det ställdes högre krav på att texterna var mer avancerade. 

Hon fick mycket hjälp hemifrån. Hon tror att hennes mamma och moster har dyslexi, men de har ändå tagit sig igenom högskoleutbildningar. Sara kommer från ett hem med många akademiker, men kände aldrig press hemifrån att själv skaffa en högre utbildning.

– Min morfar var lärare på Lärarhögskolan och präst, och han hade precis gått i pension. Jag bodde en termin hos dem på västkusten. Där hade han hemundervisning med mig när jag blev lite piggare, jag var ju jättesjuk ett tag. Han var ju fantastisk med rim och ramsor och lekte fram kunskap, berättar Sara.

Tog sig igenom skolan

Hon tog sig sedan igenom hela grundskolan och fick riktigt bra betyg, trots att hon blandade ihop bokstäver och hoppade över ord. En anledning till att det gick bra var att hennes styvfar läste högt för henne under hela skoltiden. 

– Sedan var jag aldrig mobbad av kompisarna. Men några lärare var otrevliga, de blev provocerade av att jag var aktiv på lektionerna men inte “skärpte mig” när det var prov.

Hon var också engagerad i föreningar och i att samla in pengar till behövande när skolan anordnade Operation dagsverke, något som kan ha bidragit till att höja betygen. 

– Men det var förnedrande och kränkande att sitta på vissa lektioner. Jag har fortfarande drömmar om att jag inte fixar vissa ämnen, oftast matte och engelska.

“Du kan ju verkligen inte läsa”

Skolan blev mer krävande ju äldre Sara blev. Första året på gymnasiet fick hennes styvfar, som var professor i sociologi, syn på en lapp på en anslagstavla på institutionen. Den handlade om dyslexi. Ett ord Sara inte hade hört talas om då, i slutet av 1980-talet. Styvfadern började fundera på om det kanske var dyslexi Sara hade. Han uppmanade henne att gå direkt till sin rektor. Rektorn hänvisade Sara till en specialpedagog som var insatt i den så kallade Wittingmetoden.

– Läraren gjorde lite olika tester. När hon gjort dem sa hon: vad är det här? Du kan ju verkligen inte läsa. Och då sa hon så här: nu har du ett vägval. Du har så stora problem, så jag måste vara ärlig med dig. Du kommer inte kunna ta körkort. Du kommer inte kunna ha något yrke där du är beroende av texter. Det kan du leva med, eller så kan vi faktiskt börja om att lära dig läsa och skriva på nytt. Men då måste du hoppa av skolan. Du får inte läsa, vi vet inte under hur lång period men under en överskådlig period.

Istället för att gå på gymnasiet skulle Sara träffa läraren några gånger i veckan och träna med Wittingmetoden.

– Och då kände jag det är klart jag vill kunna läsa, berättar Sara.

Sara Nordler vid ett bord inuti ett växthus.
Sara Nordler i växthuset där hennes man odlar tomater. Foto: Marja Beckman

Hon hoppade av gymnasiet, men för att inte förlora sitt sociala sammanhang fick hon vara kvar i tjejföreningen Benedicte som anordnade fester och var hejaklacksledare. Hon fick också testa olika yrken på praktikplatser, med en lön på 15 kronor i timmen.

Under två år undvek hon att läsa och skriva. Hon tejpade till och med över textremsan på tv-apparaten. 

 – Jag höll på med Wittingmetoden i fem år, två av dessa superintensivt. Efter det läste jag in gymnasiet på komvux, berättar Sara.

Fick tjata sig till mer tid på tentan

Betygen på komvux blev bra, och hon antogs på juristlinjen på Uppsala universitet. 

– Där var de inte alls positiva när jag bad om längre tentatid. Vi hade bara en tenta per termin, och de sa bara nej, vad gör du här? Men jag fick tjata mig till att få en timme längre tenta.

Året var 1993 och kunskapen om funktionsnedsättningar var inte densamma som idag. Sara fick så småningom revansch när hon anställdes som amanuens (behjälplig med viss undervisningsrelaterad administration) åt en professor på institutionen. 

Hon tog examen och har vid det här laget arbetat med juridik halva sitt liv. Yrket innebär mycket läsande och det fungerar bra. 

Sara Nordler fick en annorlunda gymnasietid, men hon tycker idag att det var värt det. Hon drömmer nu om att starta en skola som arbetar baserat på Wittingmetoden.

– Min utopi vore då att jag skulle vilja ha en del med nyinlärning. Så man börjar och lär sig rätt från början. Jag skulle vilja ha både nyinlärning och ominlärning på skolan. Det skulle vara en skola för alla, inte bara de som har dyslexi, säger Sara Nordler.

Text: Marja Beckman

  • Namn: Sara Nordler
  • Ålder: 53
  • Yrke: Advokat
  • Familj: Man och två barn, 20 och 22 år gamla.
  • Bor: Bromma utanför Stockholm.
  • Uppvuxen: I Uppsala och Storvreta.
  • Bakgrund: Blev klar med juristutbildningen 1997 och arbetar sedan dess i finansbranschen. Startade eget bolag 2015 och vidareutbildade sig till advokat. Hon tog advokatexamen 2022.
  • Aktuell: Driver ett nätverk, “Women in finance (WIF) Sweden”, där kvinnor i finansbranschen träffas och berikar och peppar varandra. Vid sidan om advokatarbetet driver Sara också ett familjeföretag där konst möter möbler, tillsammans med sin pappa som är formgivare och möbelsnickare.

Läs mer: “Wittingmetoden är läsinlärningens Rolls Royce”

Sara Nordler i ett vardagsrum framför en välfylld bokhylla.
Det finns många böcker i Sara Nordlers hem. Foto: Marja Beckman
Annonser