Bessmerskolan är en gymnasieskola med ungefär 1150 elever på såväl högskoleförberedande program som yrkesprogram och gymnasiesärskola. Biblioteket har sedan 2008 en central plats i skolan och har två anställda bibliotekarier, Emma Lindgren och Kirsi Rutanen, samt en biblioteks-assistent, Åsa Eriksson Gladh.
2015 skrevs en biblioteksplan i samarbete med skolledningen. Där skapades den så kallade Bessemermodellen, en ansvarsmodell som som går ut på att alla på skolan tar ansvar för att biblioteket används.
– Vi bibliotekarier ska inte behöva jaga lärare i korridoren eller i fikarummet. Det finns en bild av att samarbeten äger rum i fikarummet och drivs av eldsjälar. Vår modell bygger på att det ska finnas ett system, en struktur, för hur biblioteket används, säger Emma Lindgren.
Hur arbetar Bessemerskolan med läs- och skrivsvårigheter?
– Vi har dels ett ansvar från staten att förmedla att Legimus finns. Vi jobbar också på att få till ett samarbete med specialpedagogen. Sedan arbetar vi för att tidigt få kännedom om vilka elever som har svårigheter så att de får de hjälpmedel de behöver, säger Emma Lindgren.
Men framför allt använder biblioteket och skolan en lite oväntad modell: Personalen läser högt för alla elever. Högläsning är ju något man vanligtvis förknippar med yngre barn, inte gymnasieelever. Högläsningsmodellen bygger på forskning av Monica Reichenberg, verksam vid Göteborgs universitet. Hon har fått inspiration från Norge där det har visat sig att elever fått högre resultat i läsförståelse när lärarna har läst facktexter och kursböcker, tillsammans med eleverna. Bessemerbiblioteket har fört över modellen till Sverige och på biblioteket läses skönlitteratur högt. Högläsning används på alla skolans program och görs även på engelska.
– Vi har upptäckt att vi kan läsa svårare texter på det här sättet, eleverna hänger med, säger Emma Lindgren.
– Eleverna får en chans att ställa frågor och avbryta om de inte förstår ett ord, säger Kirsi Rutanen, och tillägger:
– Vi gör detta på skoltid så det blir ingen börda som eleverna måste ta med hem. Läsningen behöver inte konkurrera med fotbollsträning, kompisar och annat.
Vilka framgångstips har ni till andra kommuner och skolor?
– Satsa på skolbibliotek i stort! Det är sorgligt att så många skolor saknar utbildad bibliotekspersonal. Vill man ha ett skolbibliotek hänger det på att det finns personal, säger Emma Lindgren.
– Och titta på den senaste forskningen, även utanför Sveriges gränser. Lagarna i Sverige är ganska tandlösa när det gäller skolbibliotek. Titta också på Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest, säger Kirsi Rutanen.
Text: Marja Beckman
Faktaruta:
Priset Årets skolbibliotek delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen.
Vem som helst kan föreslå ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek.
Även integrerade folk- och skolbibliotek eller skolbiblioteksverksamhet organiserad på annat sätt kan föreslås. Av de inkomna förslagen väljer juryn sedan ut en vinnare och två skolbibliotek som får hedersomnämnanden.
I år delas priset ut på Bokmässan i Göteborg, den 26 september klockan 17.00 på seminariet ”Prisat vare skolbiblioteket!”
Källa: Nationella Skolbiblioteksgruppen
