Frank Bjelkesten behövde ett nytt mobilfodral och besökte en butik. Han kom hem med ett oönskat mobilabonnemang som skulle vara bundet i 36 månader. Frank har dyslexi och ADHD och tvingades strida länge för att bryta avtalet.
TEMA: KONSUMENTRÄTT. Artikeln publicerades i Läs & Skriv nr 3, 2025.
Frank är enskild företagare och jobbar som fastighetsskötare i Stockholm. Det här är Franks version av vad som hände en dag i mars 2025.
Han behövde ett nytt fodral till sin mobil och gick in i butiken Elon i Liljeholmsgallerian. Butiken hade dock inte den sortens fodral som han önskade.
– Då sa en av säljarna att han kunde titta på hur det såg ut med mitt abonnemang. Jag tänkte inte så mycket på det där, eftersom det var Tele2 de pratade om och Tele2:s nät inte fungerar på landet, berättar Frank.
Medan säljaren knappade på datorn stod Frank och skojade och visade trolleritricks för de andra säljarna i butiken. När säljaren vid datorn frågade om han hade bank-id trodde Frank att han bara skulle kolla abonnemangen och jämföra dem. Några frågor ifall han ville ha ett abonnemang med bindningstid på 36 månader hos Tele2 hörde han aldrig. Han fick inga avtal att granska.
Men när Frank kom hem visade det sig att han ovetande hade signerat ett bundet avtal på 36 månader. För avtal som signeras i butik finns ingen ångerrätt eller öppet köp.
En lång och utmattande strid följde.
I och med att Frank är enskild företagare och hade signerat ett företagarabonnemang, hade han inte samma konsumenträttigheter som en privatperson. Han fick hjälp av en granne att skriva krav på att avtalet annullerades och tvingades ringa många telefonsamtal, bland annat till Konsumentverket, Dyslexiförbundet och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Han talade också med en advokat.
Efter en lång strid fick Frank ändå rätt och avtalet bröts. Tele2 betalade tillbaka en avgift på 500 kronor som han tidigare behövt betala för att bryta det.
Frank har haft ont i magen och känt obehag efter händelsen. Han tror att många i hans situation håller tyst och betalar för att de skäms över att de inte var mer vaksamma och ifrågasättande.
Att säljarna var så trevliga och roliga gör det hela ännu mer obehagligt.
– Det är jobbigt att vi surrade på och hade trevligt, säger Frank.
Mejla forbundet@dyslexi.org om du vill beställa några kort.
Dyslexi ökar risken för att luras till att skriva på avtal
Helene Kindstedt är rådgivare på Dyslexiförbundet och brukar få drygt tio samtal per år av personer som blivit lurade på olika sätt.
– Jag kommer då och då i kontakt med människor som blivit lurade av framför allt telefoniföretag, av säljare som står på stan, i butiker eller blir uppringda. Då brukar jag hänvisa till Konsumentombudsmannen, eller till de etiska regler som företagen brukar hänvisa till på sina hemsidor. Ibland räcker det att ta ett samtal med kundtjänst kring det. Vissa kommuner har egen rådgivning eller medborgarservice som kan bistå sådana här gånger också, säger Helene Kindstedt.
– Sedan finns en annan kategori av personer som blivit lurade av närstående, av släkt och vänner. Det gäller alltså vuxna människor som skrivit på avtal, lånehandlingar, och så vidare, som de trodde var något annat, som inte förstår vad de skrivit på och som sedan hamnar i domstol kring det. Jag har pratat med flera kvinnor som blivit lurade av sina män vid skilsmässor, som skrivit på papper och blivit av med alla pengar.
Vissa återförsäljare tänjer på uppförandereglerna
Telekområdgivarna är en konsumenträttsbyrå för telekombranschen som grundades för att undvika ”vilda västern” i branschen. Företagen som är med i Telekområdgivarna och deras virtuella operatörer och återförsäljare är bundna att följa regler. Men det är inte alla återförsäljare som gör det.
– Ett problem är att många säljföretag och butiker har ett provisionssystem med låg grundlön, vilket kan göra att pressen att sälja mycket för att tjäna mer kan göra att vissa säljare tar genvägar som är mer eller mindre fula, säger Camilla Brogren. Hon är kommunikationsansvarig på Telekområdgivarna som grundades 2006.
– Då var det lite ”vilda västern” i branschen och Konsumentverket hotade med att reglera marknaden, berättar Camilla Brogren. Branschen och myndigheterna enades då om att starta Telekområdgivarna för att kunna skapa ett slags självreglering.
I Telekområdgivarnas styrelse sitter representanter från deltagande operatörer samt från myndigheterna Konsumentverket och Post- och Telestyrelsen. De båda myndigheterna har utslagsröster i organisationen för att garantera opartiskhet.
Genom åren har Telekområdgivarna utvecklat uppföranderegler som deltagande operatörer förbinder sig till. Regel nummer två lyder: “Operatören ska ta särskild hänsyn till behovet hos särskilt utsatta personer på grund av exempelvis bristande språkförmåga, nedsatt fysisk eller psykisk funktionsförmåga eller ålder.” Alla företag och deras återförsäljare som är med i Telekområdgivarna ska följa Telekområdgivarnas uppföranderegler, men exemplet med Frank visar att alla inte gör det.
– Telebolagen är ansvariga för sina återförsäljare. Om man kontaktar oss och kan visa att återförsäljaren/butiken brutit mot våra uppföranderegler finns det goda chanser att operatören rättar till det som hänt, säger Camilla Brogren.
Text: Marja Beckman
Tips på webbinarium!
Den 28 oktober 2025 har Dyslexiförbundet ett webbinarium med Christine Fransholm från Sveriges Konsumenter. Rubriken är ”Undvik att bli lurad av försäljare”. Mer information finns här.