Vad handlar det om?
• Birgitta Herkner har forskat på elevers läsförmåga
• Elever med lässvårigheter i årskurs 3 hade fortsatt svårt i årskurs 9
• Nationella provet i årskurs 3 upptäckte inte elevernas lässvårigheter
Det var åtta pojkar i årskurs tre som hade klarat nationella provets lästest, trots att de inte hade en automatiserad ordavkodning. I arbetet med sin doktorsavhandling följde Birgitta Herkner dessa pojkar genom mellan- och högstadiet. I årskurs nio hade eleverna fortfarande problem med sin ordavkodning och att stava, deras läsförståelse var bristfällig och de läste långsamt. Intervjuer med deras föräldrar visade att flera av eleverna hade haft åtgärdsprogram där det stått att eleven behövde träna på att läsa och skriva. Men åtgärdsprogrammen innehöll få detaljer om hur och de såg i stort sett likadana ut år efter år.
– De här eleverna skulle ha behövt specialpedagogisk hjälp tidigt. Istället växte deras svårigheter i takt med att kraven på läsförmågan ökade, säger hon.
En konsekvens av bristande förmåga att avkoda är att eleven måste lägga sin kraft på själva avkodningen, vilket gör att förståelsen försämras. Eleven halkar efter i skolarbetet och när det blir för jobbigt är det lätt att tappa intresset. I stället för specialpedagogiska insatser fick flera av eleverna i studien en assistent när de kom till högstadiet.
Bristen på specialpedagogiska insatser i skolan är en orsak till problemet. Men varför är det främst pojkar som halkar efter med läsningen, undrade Birgitta Herkner. För att ta reda på det lade hon till en undersökning av förskolebarn i åldrarna fyra till sex år. När hon testade deras språkliga förmåga upptäckte hon inga skillnader mellan pojkar och flickor.
– Det är alltså först i skolan som pojkarna hamnar på efterkälken, säger hon. Det kan ha att göra med att pojkarna behöver mer struktur när de lär sig läsa, kanske behöver de mer av träningen mellan grafem och fonem? Det här hoppas jag att någon annan forskar vidare på i framtiden, säger hon.
Vad ska skolan göra för att förebygga svårigheterna?
– Det viktigaste är att tidigt identifiera elever som kan få problem men avkodningen och att sätta in specialpedagogiskt stöd. Och att redan i förskolan arbeta medvetet med språket, framför allt i socioekonomiskt utsatta områden och områden med stor invandring.
Eleverna från dessa områden hade sämst resultat i de språktester Birgitta Herkner genomförde.
– Här gäller det att personalen på förskolorna kan sin sak och jobbar med svenska språket hela tiden. Och skolorna ska ha kompetenta lärare med hög lön, säger hon.
Birgitta Herkner lade fram sin doktorsavhandling ”Studier av läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola” i februari 2022.
Text: Ester Hedberg
Vad ska vi göra?
1. Identifiera elever tidigt.
2. Genast sätta in specialpedagogiska resurser.
3. Anställa fler specialpedagoger på varje skola.
4. Färre elever i varje klass.
