Åke Olofsson, Karin Taube och Astrid Ahl är forskare vid Umeå universitet. De har genomfört en studie som heter Att studera på universitetet med dyslexi. Målet var att titta på strategier för lärande, studieresultat och hur universiteten kan anpassa undervisningen för studenterna.
Intervjuer har hållits med 50 studenter och 42 lärare. Studenterna fick även svara på ett frågeformulär. Studenternas studieresultat ingår också i studien.
52 procent av studenterna höll en normal studietakt. 30 procent hade långsam studietakt. 18 procent hade mycket långsam studietakt. 12 procent av studenterna med normal studietakt lämnade studierna. Åtta av nio elever med mycket långsam studietakt lämnade studierna.
Lärarna ansåg att:
·Det tar mer tid att arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter. Studenter som skriver uppsatser och examensarbeten behöver extra mycket handledning.
·Skriftliga examen var problematiska. Stödåtgärder till studenterna vid examen är extra viktiga.
·Resurser saknas för att hjälpa studenterna med skriftliga uppgifter.
·Lärarna uppmanar studenterna att arbeta i grupp och använda hjälpmedel.
·Undervisning kan anpassas genom språkliga förenklingar, information på nätet, struktur, tydlighet, ökad användning av powerpoints och skriftlig information.
Eleverna ansåg att:
·Svårast var att läsa engelsk kurslitteratur och att hinna anteckna under lektioner.
·Läsning är ett problem. Gruppen läser inte all kurslitteratur, eftersom det tar för lång tid.
·Skriftliga uppgifter är problematiska. Formulering och stavning kräver tid.
·Tempot är högt vid föreläsningarna. Lärarna tar inte hänsyn till elever med dyslexi.
·Powerpoints och papperskopior är till stor hjälp. Information om vad som ska läsas vecka för vecka är också uppskattat.
·En dator och Internetuppkoppling är nödvändiga hjälpmedel. Hjälpmedlen används för att slå upp ord, och för att uttrycka sig skriftligt.
·Ett önskemål är att få använda dator vid alla skriftliga uppgifter – även vid tentamen.
·Halva gruppen har lyssnat på inläst kurslitteratur. Lyssnandet tar lång tid och det är ibland svårt att förstå sammanhanget.
Förlängd skrivtid vid tentamen ansågs värdefullt, men inte alltid nödvändig.
