Företaget Begripsam genomförde den webbaserade undersökningen, som besvarades av 427 personer. Personer med dyskalkyli tycks möta större svårigheter än personer med dyslexi.
Det är vanligt att personer med dyskalkyli redovisar flera svårigheter.
Till exempel:
• Problem att orientera sig och läsa kartor
• Skilja på höger och vänster
• Göra jämförelser och förstå i vilken ordning saker ska komma
• Drygt var fjärde (26,5 procent) har svårt att förstå ett lönebesked
• Fler än hälften (57,4 procent) har svårt att få sifferkunskaper att fastna.
Efter skolan får man ingen strukturerad hjälp att hantera sina svårigheter med siffror. Många skäms för sina svårigheter och berättar inte om dem. Förutom miniräknare finns få hjälpmedel och 72 procent har inte har några hjälpmedel alls. 52 procent räknar även små tal på fingrarna.
– Det var sämre än vi befarade. Personer vittnar om att de skäms, blir skrattade åt eller betraktade som dumma i huvudet. Deltagarna kan beskriva allvarliga konsekvenser i arbetet på grund av svårigheterna och på grund av det bristande stödet och avsaknaden av strategier och systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Stefan Johansson på Begripsam AB.
En stor majoritet svarar att de antingen arbetar inom vård- och omsorgsverksamhet eller inom industri. Undersköterska är det vanligaste yrket för personer med dessa svårigheter i denna undersökning. Många vittnar om att deras svårigheter har hindrat dem att skaffa utbildningar och att syssla med det, som de egentligen är intresserade av.
Ändå säger drygt hälften av deltagarna att svårigheterna inte fått några konsekvenser i arbetet. Men för nästan tre av tio har dyskalkylin fått konsekvenser. Tre procent har tvingats sluta på ett arbete på grund av sina matematik- och räknesvårigheter.
Arbetet har skett genom intervjuer, en litteraturstudie och en enkät. En studie på svenska, men inte en enda studie på engelska har hittats, som tar upp dessa problem ur ett arbetsperspektiv.
20 % av deltagarna har tillgång till hjälpmedel. Miniräknare i mobilen är vanligast. Enstaka personer har svarat att de använder omvandlingsscheman, larm i telefonen, digital kalender, anteckningsblock, tidtagarur, talsyntes, Excel ark och adressmallar.
Text: Ylva Bjelle