Susanna Cederquist läste visserligen långsammare än sina klasskamrater i skolan, men märkte också tidigt att hon hade lätt för saker som kan vara svårare för andra.
– Vi är bra på att tänka i bilder och vi är påhittiga, berättar hon när vi ses på Dysleximässan i Uppsala, strax efter att hon tilldelats Dyslexipriset.
Redan i högstadiet föreläste Susanna Cederquist om sin dyslexi för skolkamraterna. När hon flera år senare gick musiklärarutbildningen på Kungliga musikhögskolan valde hon att skriva sin examensuppsats om dyslexi. Sedan dess har har hon arbetat med dyslexifrågor på olika sätt, som föreläsare och rådgivare.
Susanna Cederquist har valt att fokusera på styrkorna med dyslexi. Det är ett perspektiv som hon är relativt ensam om i Sverige. Idag samarbetar hon med forskare utanför Sverige. Hon bortser absolut inte från problematiken med dyslexi.
– Man måste se hela bilden, både det som är svårt och det man har lättare för. Vi fungerar på ett annorlunda sätt. Jag menar att läs- och skrivproblematiken är ett resultat av vårt sätt att fungera.
Förutom föreläsningarna håller Susanna dyslexiutbildningar och kurser på skolor, företag och arbetsplatser. Hon handleder också högskolestudenter med dyslexi i studieteknik.
Upplever hon att stigmat med att ha dyslexi har blivit mindre i takt med att kunskapen har ökat?
– Jag ser en skillnad när jag utbildar yngre dyslektiker jämfört med äldre. Men det är också många unga dyslektiker som far väldigt illa idag, bland annat med tanke på Skolverkets syn på läsförståelseproven inom de nationella proven. Vi är ibland inte medvetna om hur mycket textnormen påverkar, och jag skulle vilja säga att den är som starkast inom utbildningssystem. Det är mycket fokus på läsning med ögonen. När jag pratar om tillgänglig text menar jag att innehållet ska gå att ta till sig på minst två sätt. Både med ögon och öron, gärna även via visuell layout.
– Vi är olika. Det är meningen. Vi måste kunna göra på olika sätt. Dyslexistyrkorna är också efterfrågade kompetenser på arbetsmarknaden.
Susanna sitter också i expertrådet inom prins Carl Philips och prinsessan Sofias stiftelse och har bjudit med prinsparet till England för att höra fler röster om deras breda bild av dyslexi. Hon efterlyser mer svensk forskning om dyslexistyrkor.
– Jag har format ett eget sätt att beskriva varför och hur man fungerar annorlunda som dyslektiker. Det är resultatet av många års grubblande, läsande av böcker och annat. Jag menar att många med dyslexi är duktigare på att avläsa helhetligt och tänka i bilder. Många arkitekter och uppfinnare har dyslexi, men dyslektiker finns förstås inom alla yrkeskategorier.
Text: Marja Beckman
Ur motiveringen:
”Få kan ge en lika bred bild av dyslexi som Susanna Cederquist, eller En Bild
av Dyslexi, som hon också kallar sig och sitt koncept. Med sin egen dyslexi har hon ett inifrånperspektiv, som lärare har hon en pedagogs perspektiv och som handledare stor erfarenhet från sitt arbete med människor med dyslexi.”
Hela motiveringen kan läsas på vår hemsida dyslexi.org.
Fakta Dyslexipriset
Dyslexipriset delades i år ut för femte gången. Syftet med priset är att
uppmärksamma, uppmuntra och stimulera insatser som leder till något
bra för människor med läs-, skriv- och räknesvårigheter. Personer,
föreningar och institutioner kan nomineras. Bakom priset står
Svensk Talteknologi AB och Dyslexiförbundet.
