OECD har gjort en analys av de svenska resultaten i Pisa-mätningarna. Regeringen har beställt analysen, som en följd av svenska elevers dåliga resultat i Pisa 2012.
OECD:s analys pekar på ett par huvudproblem i den svenska skolan. Några problem är läraryrkets status, de låga förväntningarna på eleverna och fördelning av pengar i skolsystemet som helhet.
Bättre löner – bättre kandidater – bättre kvalitet?
– Till skillnad från högpresterande länder har Sverige prioriterat mindre klasser framför bättre lärare, säger OECD:s chef för utbildningsfrågor Andreas Schleicher i en intervju i Svenska Dagbladet. Han konstaterar också att lärarna saknar tydliga karriärmöjligheter.
Lärarnas lön säger inte allt om deras arbetsförhållanden, status och kvalitet, men ger en fingervisning om det. En svensk lärare tjänar i genomsnitt 92 procent av BNP per capita. Det är lite, även om Danmark och Island ligger något lägre. I Sydkorea tjänar lärarna 182 procent och i Finland tjänar lärarna 121 procent. Både Sydkorea och Finland presterar bra i Pisa 2012. OECD konstaterar att högre löner kan få de ”bästa kandidaterna” att söka sig till yrket.
Svenska elevers uthållighet
Elever i svensk skola saknar uthållighet – de ger upp lätt, tror inte på sin egen förmåga att klara av uppgiften och tror inte att flit lönar sig. Samtidig kommer också många elever sent till lektionerna, eller uteblir helt. OECD:s analyser visar att både lärare och föräldrars förväntningar på och engagemang i barnen är viktiga för deras resultat i skolan.
Fördelning av pengar
Andreas Schleicher avvisar påståendena att mer pengar och mindre klasser skulle vara lösningen på Sveriges problem, enligt en artikel i Sydsvenskan. Hur pengarna fördelas i skolsystemet, är lika viktigt som hur mycket pengar skolan får som helhet, enligt OECD. Bara nio andra länder spenderar mer pengar per elev än Sverige.
Svenska skolor i utsatta områden har svårare att attrahera bra lärare. De har också sämre tillgång till datorer, Internetuppkoppling, laboratoriematerial och lärarmaterial. OECD pekar på att det svenska skolsystemet som helhet, skulle tjäna på att fördela mer av skolbudgeten till skolor i utsatta områden. Skillnaderna i resultat mellan olika skolor har ökat sedan 2003. I det finska skolsystem, har man lyckades utjämna skillnaderna mellan olika områden.
I övrigt?
Enligt OECD är det bra att Sverige har en och samma grundskola för alla, att de flesta elever deltar i förskolan, att information om skolors resultat är tillgängligt för alla och att vi satsar ganska mycket pengar på undervisningen. Det är problematiskt att vi har för lite undervisningstid, och att det är dålig disciplin i klassrummet.
Vad säger politikerna?
Utbildningsminister Jan Björklunds slutsats är att eleverna bör ha betyg från årskurs fyra och att staten ska återta kontrollen över skolan, enligt Svenska Dagbladet.
Moderaternas utbildningspolitiska talesman Tomas Tobé uttalar sig om OECD-rapporten i skolvärlden.se. Han säger att det viktigaste är att lärarna får karriärmöjligheter och att skolan måste bli en pluggskola. Samhället måste prata om att man måste plugga för att få bra resultat. Det behövs även fler läxor.
OECD gör en mer grundläggande utredning av den svenska skolan som skall vara klar 2015.