Garantin består av tre moment: kartläggning, åtgärd och uppföljning.
Kartläggning
• Elevernas språkliga och matematiska förutsättningar kartläggs redan i förskoleklassen.
• Ett nationellt material används vid kartläggning i förskoleklass, det följs upp av bedömningsstöd i årskurs ett och nationellt prov i årskurs tre.
Åtgärder
• Om det finns tecken på att en elev inte kommer att nå förväntade resultat ska åtgärder sättas in ”skyndsamt”.
• Åtgärder sätts in i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
• Åtgärder ska följas upp i slutet av förskoleklass och i slutet av lågstadiet.
Uppföljning
• Resultat av uppföljning ska följa med eleven till nästa årskurs och lärare.
Syftet med garantin är att elever i behov av särskilt stöd, extra anpassningar eller extra utmaningar ska få det tidigt och utformat efter sina behov – rätt stöd i rätt tid.
Riksdagen klubbade igenom förslaget den 30 maj 2018. Den första juli 2019 infördes den. Skolans huvudman ansvarar för att det finns resurser att uppfylla garantin.
Det finns goda förhoppningar om att garantin ska underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter eftersom deras svårigheter kan upptäckas tidigt. Men en del är oroliga för att garantin ska bli verkningslös för de som är mest utsatta. I Lärarnas tidning säger Lärarförbundets utredare att skolorna inte har likvärdiga förutsättningar för att genomföra garantin
– Hur tillförlitlig blir bedömningen när jag ensam ska kartlägga 20 elever på en gång, men kryssa i rutor för varje? Vem sa vad? Många lärare skulle behöva dela in eleverna i smågrupper, men förutsättningarna tillåter inte det. Verkligheten ser inte ut som den direktiven utgår ifrån, säger hon till tidningen.
I Dyslexiföreningens tidskrift, nummer 1/2019, skrev föreningens ordförande Christina Hellman om bedömningsstödet som är kopplat till Läsa-skriva-räkna-garantin. Bedömningsstödet hittar inte alla elever som är i behov av stöd och riskerar därför att bli en tandlös reform, skriver hon bland annat.
Text: Ester Hedberg och Marja Beckman