Att räkna är en av våra mest basala färdigheter. Konkret matematikundervisning hjälper många med matematiksvårigheter. Om svårigheterna kvarstår efter att eleven fått undervisning måste orsaken undersökas.
Specifika räknesvårigheter/dyskalkyli innebär en bristande förmåga att klara av basala räknefärdigheter. Däremot påverkar det inte de mer abstrakta färdigheterna som krävs i till exempel algebra och geometri.
Det kan finnas många orsaker till att elever får matematiksvårigheter. Det behöver inte bara bero på dyskalkyli utan även på till exempel ett sämre arbetsminne eller dålig undervisning.
Läs mer om specifika räknesvårigheter/dyskalkyli på vår sida.
Forskningen visar att vid matematiksvårigheter är det bra att göra uppgifterna så konkreta som möjligt. Det kan till exempel betyda att arbeta med klossar eller spela spel, som eleven kan ta på, när ni ska räkna. Eller lägga ut tallinjen på golvet så att eleverna kan stega sig fram.
Om eleven efter ett halvårs adekvat matematikundervisning fortfarande har stora problem, så bör man ta reda på varför.
Det är viktigt att veta orsaken till att en elev har matematiksvårigheter. Om orsaken är dyskalkyli så är det efter adekvat basundervisning ingen idé att fortsätta att traggla de fyra räknesätten, eftersom det är en del av funktionsnedsättningen. Om problemet är arbetsminne så gäller det att belasta arbetsminnet så lite som möjligt, men ändå genomföra undervisningen.
Läs mer om forskning kring dyskalkyli. (Länk till ds.se).
Hjälpmedel blir extra viktigt för elever med dyskalkyli, för att de ska klara vardagsmatematiken och klara den högre matematiken som de normalt inte har några problem med. Två av de mest grundläggande hjälpmedlen är miniräknare och lathund.
Hur långt har eleven kommit? Skolverket har ett bedömningsstöd som är obligatoriskt att använda i förskoleklass. Dessutom har de diagnosmaterial som kan användas i årskurs 1–9. (Länk till skolverket.se).