Den som har svårt för att läsa, skriva eller räkna behöver träna sina förmågor på bästa sätt. Men vi har alla olika förutsättningar att lära oss. Vissa behöver även kompensatoriska verktyg (hjälpmedel) för att lyckas.
Personer med till exempel dyslexi, dyskalkyli, koncentrationssvårigheter eller svagt arbetsminne, kanske aldrig lyckas nå en genomsnittlig läshastighet. Eller kanske aldrig kan lära sig multiplikationstabellen utantill. Det behöver inte betyda att man har svårt att lära sig andra saker.
Att skilja på träning och kompensation i utbildningen är viktigt. Tränar gör man för att bli bättre på just det man tränar. Men om målet till exempel är att lära om fotosyntes eller andra världskriget, då är det kompensation som gäller. Med hjälp av stöd som inlästa läromedel, talsyntes, rättstavningsprogram, fickminnen och lathundar, klarar många av studier även på högsta nivå.
I skolans första år (åk F-3) är strukturerad träning viktig. Forskning visar att strukturerad träning av kopplingarna mellan ljud och bokstäver är det som fungerar för barn med dyslexi.
Forskningen om dyskalkyli har inte kommit lika långt men allt tyder på att strukturerad träning är viktig även där.
Läs mer på våra sidor om att lära sig läsa och skriva, samt sidan om att lära sig att räkna.
I årskurs 2-3 bör eleverna få lära sig hur hjälpmedel fungerar. Och från årskurs 4 måste alla elever få använda de hjälpmedel de behöver för att hänga med i skolan.
Läs stöd och betyg på våra sidor om Grundskolan F-9.
Läs mer om olika typer av hjälpmedel på vår sida.
På gymnasiet gäller det mesta som gäller i grundskolan.
Läs mer på vår sida om gymnasiet.
Ska man studera som vuxen är det mesta annorlunda, speciellt som inte längre Skollagen gäller. Som vuxen går man inte heller längre bara i reguljär skola, utan man pluggar också för till exempel körkort.
Läs mer om till exempel komvux, körkortsstudier, högskoleprov och högskolestudier.