Danmarks, Finlands, Sveriges, Norges, Färöarnas och Islands dyslexiorganisationer möttes i Reykjavik i slutet av september för två dagars möte. De olika länderna presenterade sina organisationer och fokuserade på vilken hjälp man kan få i de olika länderna om man har en dyslexi- eller dyskalkylidiagnos.
Det finns en del likheter mellan länderna, till exempel att man kan få längre provtid i skolan. Men när kommer till en självklarhet som vi i Sverige har med att kunna låna böcker från MTM (Myndigheten för tillgängliga medel) så märker man skillnaderna direkt. I vissa länder jobbar man nu intensivt med att kunna få tillgång till inlästa böcker. En del andra länder så är det en självklarhet att man har dyslexivänliga skolor där man har en tydlig strategi även från politikerna att satsa på detta. Andra länder är längre fram när gäller att diagnosticera och standardisera diagnoserna.
Även i yrkeslivet är skillnaderna stora.
Dessa möten är viktiga för våra frågor och inte minst att kunna ta hjälp av varandras erfarenheter och hur man kan arbeta med att uppmärksamma problem och få till förändringar.
I år så blev alla länder även intervjuade av en känd Isländsk Youtuber.
Text: Catrine Folcker
Förbundsordförande, Dyslexiförbundet
