Studenter med funktionsnedsättning kan ha rätt till anpassningar och pedagogiskt stöd under sina studier vid universitet eller högskola. År 2020 fick 10 680 studenter med läs- och skrivsvårigheter särskilt pedagogiskt stöd. Det skriver UKÄ (Universitetskanslersämbetet) i sin årsrapport för 2020. I rapporten finns inga uppgifter för stöd till studenter med dyskalkyli.
Dyslexiförbundet ville ta reda på hur det verkligen ser ut med stödet för studenter med dyslexi och dyskalkyli. Förra hösten skickade förbundet därför ut en enkät till ett 50-tal högskolor och universitet, varav 38 svarade. En annan enkät riktades till studenter och spreds via studentorganisationer, samordnare och sociala medier. 81 studenter svarade och de representerar ett flertal universitet och högskolor. Dyslexiförbundet har släppt en rapport där resultaten presenteras och analyseras.
Av enkätsvaren kan vi se att de vanligaste stöden är tillgång till talsyntes, anteckningshjälp och förlängd tid på tentamina. 26 av de 38 lärosäten uppger att de kan erbjuda muntlig examination, men av studenterna är det bara tre som säger sig fått denna typ av anpassning. Många önskar dock att de kunde få det.
Alla med lässvårigheter kan få inläst kurslitteratur. Biblioteket på lärosätet kan hjälpa studenten att registrera sig för att läsa talböcker via tjänsten Legimus och även hjälp att beställa kurslitteratur som behövs under utbildningen. Några studenter skriver att det tar för lång tid att få kurslitteraturen inläst. Dessutom, om boken redan finns inläst är det inte alltid den senaste versionen.
Läs hela rapporten i pdf-format.
Utdrag från rapporten
“Handläggningstiden för att få sitt stöd kan vara lång. En student skriver att det tog sex veckor innan stödet beviljades. Det gick inte att skynda på processen eftersom stödet först kunde sökas efter att kursen hade startat. En annan student skriver att det dröjde tre månader efter kursstart innan stödet beviljades.”
“Det är en bra början att det finns samordnare på alla lärosäten. Det stora problemet är att samordnaren inte kan besluta om alla former av stöd. När det kommer till anpassad examination eller tentamen kan samordnaren bara rekommendera. Det är examinatorn som fattar beslutet om anpassningen.”
“Få studenter upplever att undervisande personal har tillräckligt med kunskap om det stöd som de behöver. Svaren visar att många universitet har en lång väg att gå för att lärarna ska förstå studenternas behov.”
“Talsyntes är det vanligaste stödet som universitet och högskolor erbjuder studenter med läs- och skrivsvårigheter. Anmärkningsvärt är att knappt hälften av studenterna uppger att de har fått talsyntes.”
“26 av de 38 lärosäten uppger att de dessutom kan erbjuda muntlig examination, men anmärkningsvärt är att bara tre av studenterna säger sig fått denna typ av anpassning. Många önskar dock att de kunde få det.”
