”Jag har aldrig haft en elev med dyskalkyli”, säger en del lärare. Men dessa elever är ofta mästare på att dölja sina svårigheter, säger matematikläraren André Nilsson och logopeden Kerstin Hill Svensson.
André Nilsson är lärare i matematik på Realgymnasiet i Västerås. Tidigare har han jobbat som privatlärare. Han har både haft elever vars föräldrar betalade för att vässa betygen och elever med uppenbara mattesvårigheter.
– Jag gillar problemlösning, så när någon säger problem, då vattnas det i munnen på mig, skojar han.
Ingen dyskalkyli på Skolverkets hemsida
Kerstin Hill är logoped i Västerås och har utrett dyskalkyli i snart 30 år.
Hon och André har börjat samarbeta för att hjälpa elever med dyskalkyli.
De konstaterar båda att okunskapen om dyskalkyli fortfarande är stor.
På Skolverkets hemsida lyser ordet med sin frånvaro. Elever med dyskalkyli får inte använda hjälpmedel under de nationella proven, något som ofta leder till betydligt sämre resultat i dessa prov, jämfört med andra prov.
– Hade de haft en miniräknare i handen hade de fixat det, men då är det någon som har bestämt att ‘det får du inte ha’. Eleverna får höra att de måste lägga mer tid på multiplikationstabellen. Det är som att säga till någon med glasögon att du kommer att se om du får lite mer tid, säger André Nilsson.
Glömmer allt oförklarligt
Ett kännetecken på att det är dyskalkyli en elev har, inte bara mattesvårigheter, är att inlärningen inte går framåt trots strukturerad träning, förklarar Kerstin Hill Svensson.
– Det går bara framåt just i stunden och sen har man glömt alltihopa oförklarligt. Det spelar ingen roll hur duktig en mattelärare är eller hur mycket man tränat hemma när eleven har dessa svårigheter.
André Nilsson har upplevt att mattelärare blir skuldbelagda av personer som förnekar att dyskalkyli finns.
– De säger: “jag har då aldrig haft en elev med dyskalkyli”, men jag kan lova att de har haft en och annan elev som kanske bara sitter och skriver en massa roliga tecken sida upp och sida ner och skaffar sig strategier för att dölja att de har dyskalkyli. De kanske inte ens går på deras lektioner. Läraren behöver hjälp med att upptäcka dessa elever, säger André Nilsson och berättar att han så sent som förra läsåret hade en elev som inte kunde skillnaden på höger och vänster.
– Det är ju typiskt tillfälle då det här ringer en varningsklocka för mig. Det behöver inte betyda dyskalkyli men kan vara ett tecken.
Det enklaste räknandet är mest energikrävande
Ett annat tecken på dyskalkyli är att eleven räknar på ett omständligt sätt som går väldigt långsamt, med konsekvensen att eleven blir trött.
– Det brukar vara det absolut enklaste räknandet som är energikrävande, att man inte kan huvudräkna och måste använda fingrarna. Man måste kanske rita på papper, streck och pinnar och ringar. Dessa tecken kan man se jättetidigt, säger Kerstin Hill Svensson. Andra tidiga tecken är ointresse för siffror, svårt att ramsräkna framåt och bakåt, svårt att befästa 0–10, eller att man inte vill spela Fia eller Yatsy.
André berättar också om en elev som inte förstod begreppet negativa tal. Medan andra kan föreställa sig en inre tallinje upplever de som har dyskalkyli ofta att siffrorna hoppar.
– Det var någon som beskrev för mig att det är som tombola, plötsligt hoppar det ut en siffra och jag har ingen aning om det är lite eller mycket. Om de hittar en tröja som kostar 750 kronor och det är femtio procent rabatt måste de ringa hem, för de har de ingen aning om det är mycket eller lite pengar, säger Kerstin Hill Svensson.
– När lärarna säger till eleven med dyskalkyli att träna mer hemma och jobba med grunden blir det fel. Då säger jag: sluta traggla. Hoppa över grunden och ersätt den med miniräknare och lathundar, tillägger hon.
I Sverige utreds inte dyskalkyli före 10 års ålder. Det beror bland annat på att man vill utesluta andra svårigheter.
– I många andra länder har man pratat om dyskalkyli väldigt länge. I flera länder i Europa skiljer man inte alltid på dyskalkyli och stora räknesvårigheter. Därför måste man alltid fråga ‘hur definierar du dyskalkyli’. Om vi säger att 25 procent har svårt med matte, så är det en femtedel av de 25 procenten där orsaken till mattesvårigheterna är dyskalkyli. I Sverige finns 10-årsgränsen för att man vill vara säker på att eleven fått tillräckligt med träning och att det inte handlar om mognad. Man kan se tecknen långt tidigare, även om man inte sätter diagnosen Det viktiga är att man vet vad man ska leta efter och åtgärdar det man ser – inte väntar till 10 år. Man kan göra massor innan, säger Kerstin Hill Svensson.
Matten ofta lättare på universitetsnivå
Den som lyckas ta sig förbi den enklaste matten kan mycket väl klara högre matte och läsa på universitet.
– En del säger att så fort de lämnat det där stadiet med plus, minus, gånger och division så börjar de fatta matte; X och Y och parenteser och sådant. Det är jättekul och inte alls så svårt, säger de, berättar Kerstin Hill Svensson.
De vanligaste hjälpmedlen vid dyskalkyli är miniräknare och egen lathund. André Nilsson tipsar också om att ha multiplikationstabellen synlig. En egenritad tallinje är ofta
ett enkelt men effektivt stöd, tipsar han. Och högre upp i klasserna kan grafer upplevas som visuella och konkreta.
– Att visualisera de här processerna är kardinallösningen för de flesta. Någon har förklarat hur procent funkar, hur en fjärdedel och 0,25 hör ihop. Men man kan behöva rita ner det. Att se hjälper eleven att förstå. Visuella lathundar är ofta mycket hjälpsamt, säger Kerstin Hill Svensson.
– Och jag skulle vilja uppmuntra lärare att försöka förkovra sig själva. Ibland behövs det inte så mycket mer än att bara läsa på lite, säger André Nilsson.
Text: Marja Beckman
På Dyskalkylidagen den 3 mars 2026 deltog André Nilsson och Kerstin Hill Svensson i ett öppet webbsamtal om dyskalkyli och utbildning. Det går att se i efterhand här.
Artikeln finns under tema ”Lärare om dyskalkyli” i Läs & Skriv nummer 1, 2026.
Vill du veta mer om dyskalkyli? Bli medlem i Dyslexiförbundet!