DEBATTINLÄGG. Debattören är specialpedagog och förälder till två söner med dyslexi. Inlägget har skickats till vår tidning Läs & Skriv.
Skolans likvärdighet är urholkad genom kommuners och privata aktörers olika förutsättningar och budget. Region Skånes åtstramning av logopedin vid årsskiftet gjorde inte saken bättre. Skolverkets riktlinjer om likvärdighet klingar tomt.
Politikerna i Region Skåne har röstat igenom partiellt vårdval för logopedi som trädde i kraft 1 januari 2025. Detta innebär att elever i Skåne endast får tillgång till EN utredning mellan 6-18 år. Nu är barnets bästa satt i väntrum i Skåne, trots Barnkonventionen.
Kanske görs det för att matcha Socialstyrelsens patientregister där dyslektiker glömts? Detta belyste Sveriges Radio i slutet av oktober 2024: ”I den kommande kunskapssammanställningen som ska göras av hur det går för elever med funktionsnedsättningar, kommer elever med dyslexi eller språkstörning inte finnas med. De diagnoserna finns inte med i Socialstyrelsens patientregister som ska samköras med data från Skolverket.”
I senaste PISA-rapporten rapporterades om en skola i kris: ”Vi har i dag en skola där var fjärde elev inte kan läsa”. Skolan behöver kraftsamling och analys inte missade uppföljningsplaner eller skolministeruttalanden som förvirrar:”[…] lyssnandet får aldrig ersätta läsandet.” för ”barn som inte egentligen har behov av det”. Logopeder utreder alltid det egentliga behovet. Specialpedagogiska skolmyndighetens riktlinje är tydlig; ”Med god läs- och skrivträning samt rätt anpassningar kan personer med dyslexi träna upp läs-och skrivförmågan, men man kan inte träna bort funktionsnedsättningen dyslexi.” Att barn lästränar på lågstadiet är rimligt, men det är högst orimligt att låta elever lästräna sig igenom skolböckerna i mellanstadiet med risk för än större kunskapstapp. Därför är rutinerna idag att utreda det egentliga behovet skyndsamt på lågstadiet, enligt Region Skånes riktlinjer. Att lyssneläsa efter detta är inte en skam, utan ett behov.
Jag blev därför förvånad över ytterligare uttalande från skolministern:” […] det är dags att återigen göra skolan till en plats där eleverna lär sig läsa med riktiga böcker […] Jag har aldrig hört om lärare på lågstadiet som lästränar via talböcker, om det är dessa som åsyftas. Skolministern konstaterar vidare att ”Skolverket måste tillbaka till grunden” varifrån hon menar att lärarna ska få handledning. Effekterna av att lästräning tagits bort som en obligatorisk del av utbildningen till lågstadielärare analyseras inte djupare.
Snälla styrande, återinför läsinlärning i utbildningen för lågstadielärare – läsförmågan är nyckeln till alla ämnen. Fokusera inte ensidigt på lärares behov av vägledning efter utbildning, lärarstatusen har sjunkit av brist på tilltro, arbetsbeskrivning och resurser. Uppdatera skolpengen, som haft stort värdetapp de senaste tio åren, medan inflationen och besparingar ökat.
Låt även skånska elever få svar på varför skolan är svår för just dem, så förebyggs en del utanförskap. Låt Skolverkets personal varva handledning med fältarbete varannan vecka i de underbemannade kommunala skolorna. Lite statlig teori varvat med kommunal praktik när Skolverket nu genom regeringen fått förändringsmandat för myndighetens verksamhet.
Gunilla Pook, specialpedagog
Debattinlägget har även publicerats i Ystads Allehanda.