Följande är ett svar på den debatt om lyssneläsning som rasar, som bland annat Karin Pihl på Expressen deltar i.
Replik till skolminister Lotta Edholm och Karin Pihl
I en tid när svenska elevers läsförmåga är under lupp och PISA-resultat diskuteras i varje skoldebatt, är det helt rätt att regeringen vill stärka undervisningen i läsning. Vi håller med om att skolan måste prioritera det mest grundläggande: att varje barn får lära sig läsa, skriva och räkna. Läs-, skriv- och räknegarantin är därför en viktig reform som måste förverkligas fullt ut.
Men samtidigt får vi inte glömma att vissa elever – trots god undervisning och adekvat avkodningsträning – ändå behöver stöd i form av anpassningar. För dessa barn är uppläst text inte en förenkling, utan en livlina. Det handlar om att ge alla en ärlig chans att klara skolan.
Tyvärr har den senaste debatten om lyssneläsning gjort att fokus hamnar fel. I stället för att diskutera hur vi både stärker undervisningen och säkrar rätt stöd till dem som behöver det mest, riskerar vi att ställa det ena mot det andra. Det blir en konstlad motsättning – och avkodningsträningen försvinner helt ur samtalet.
Skolminister Lotta Edholm uttrycker i flera sammanhang oro över att lyssneläsning kan hota den traditionella läsförmågan. I Expressen menar Karin Pihl att det inte är diskriminering att ställa krav på att kunna läsa svenska. Båda har i grunden rätt – men de talar om något helt annat än det som lyssneläsning faktiskt handlar om för en dyslektiker.
För elever med dyslexi är lyssneläsning inte en genväg, utan en förutsättning för att kunna hänga med i undervisningen. Den ersätter inte lästräning, men gör det möjligt att delta i skolan på lika villkor. Att generalisera bort detta stöd utifrån ett bredare resonemang om kunskapskrav är inte bara missriktat – det är riskabelt.
Vi som arbetar med dessa frågor dagligen ser hur livsavgörande rätt stöd kan vara. Därför föreslår vi ett möte med skolministern för att diskutera hur vi gemensamt kan säkerställa en inkluderande skola, där alla elever – oavsett förutsättningar – får möjlighet att nå sin fulla potential.
Inger Rålenius, tillförordnad ordförande i Dyslexiförbundet