Skolan har ansvar att stötta elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Detta sker genom en stegvis process där stödet anpassas efter elevens behov.
Förebyggande arbete är viktigt, men vissa barn behöver ändå extra träning och stöd. För att upptäcka vilka bör skolan göra screeningtester av alla barn. Med resultaten kan läraren anpassa undervisningen så att varje barn utvecklas optimalt.
Genom språk- och räknelekar i förskolan, förskoleklassen och lågstadiet stärks barnens språkliga och matematiska förmågor. Detta ger bättre förutsättningar för läsning, skrivning och räkning. För vissa barn kan denna stimulans förebygga eller minska svårigheter.
Elever med läs-, skriv- och räknesvårigheter behöver riktad träning, strategier för lärande, kompenserande verktyg och hjälpmedel som stödjer deras kunskapsutveckling.
För att eleven ska få en fungerande skolsituation behöver skolan planera genomtänkt och långsiktigt.
Skolan ska:
I de årskurser där eleverna inte får betyg ska lärarna göra skriftliga individuella utvecklingsplaner, så kallade IUP. Varje termin ska lärare, elev och förälder ha ett utvecklingssamtal. I samband med detta ska läraren ge skriftliga omdömen om elevens framsteg i förhållande till målen. Vid utvecklingssamtalet ska lärare, elev och förälder komma överens om insatser som behöver göras för att eleven ska kunna nå så långt som möjligt. Skriftliga omdömen och överenskommelser ska dokumenteras i en individuell utvecklingsplan (IUP). Vid nästa utvecklingssamtal följs IUP upp.
Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne har rätt till stöd enligt skollagen. Stödet ska inte avslutas enbart för att eleven uppnått godkänt betyg. Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.
Stödet sätts in genom en process som börjar med extra anpassningar innan särskilt stöd sätts in
Alla elever har olika behov och olika styrkor. I provsituationer är det viktigt att utgå från barnens starka sidor.
Det kan till exempel innebära att läraren ger barnen möjlighet att:
Åtgärdsprogrammet beskriver det särskilda stöd som skolan ska ge eleven. Mer information finns hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Enligt skollagen kan elever och vårdnadshavare överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram eller rektors beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram. Denna rätt gäller så länge eleven riskerar att inte nå kunskapskraven.
Överklagan görs hos Skolväsendets överklagandenämnd. Om eleven når kunskapskraven men det finns brister i stöd eller utbildning, kan anmälan göras till Skolinspektionen.
För vissa elever kan det vara omöjligt att nå alla kunskapskrav i ett ämne. När detta beror på en funktionsnedsättning, kan läraren tillämpa undantagsbestämmelsen i skollagen vid betygssättning. Denna bestämmelse kallas ibland informellt för ’pysparagrafen’.
Läs mer på: Pysparagrafen
Eleven behöver ingen medicinsk diagnos för att ha rätt till hjälp eller stöd i skolan.
Läs mer om Utredning, diagnos och intyg.
Vid betygssättning så kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven om eleven har en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen ska utgöra ett direkt hinder för att uppfylla kraven, även med särskilt stöd.
Sedan höstterminen 2019 gäller läsa-skriva-räkna-garantin i skola och förskola. Garantin är inskriven i skollagen och innebär att alla elever ska få tidiga stödinsatser för att utveckla sin förmåga att läsa, skriva och räkna.
Många flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter får ofta inte rätt hjälp i skolan. En anledning är att lärare har svårt att bedöma vad svårigheterna beror på. På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats kan du läsa om ett kartläggningsmaterial för flerspråkiga elever.