Utanför fönstret ligger stora grå moln när Läs & Skriv träffar Linnéa Krylén över ett videosamtal. Molnen heter Nimbostratus på latin, upplyser Linnéa. Hennes faktabok för barn, Handbok för molnskådare, gavs ut 2015. Ambitionen var att skriva en bok för nördar, alltså personer som vill veta mycket om ett ämne. Därför ville hon ha med de latinska namnen på molnen, trots att hon egentligen har svårt att minnas namn. Dessa namn har hon fått traggla många gånger, för dem ville hon minnas.
Linnéa Krylén föddes 1987 och växte upp i Lit utanför Östersund. Hon var tidigt ett kreativt barn som tyckte om att skriva och illustrera egna berättelser.
– Men jag fick inte till stavningen, och jag använde många olika typer av stavning. Min mamma försökte få hjälp i skolan men jag fick ingen eftersom jag tyckte om att skriva och hade ett eget driv. Jag läste lättlästa böcker men när kraven ökade på att läsa svårare böcker klarade jag det inte, berättar hon.
I högstadiet fick hon gå till en speciallärare och läsa extra svenska. Läraren var konstnär och Linnéa och hon fick bra kontakt eftersom Linnéa alltid hade ritat och målat. Ändå skämdes Linnéa över att hon behövde extra hjälp.
I åttan kom också en forskare från Umeå universitet till hennes skola, för att arbeta med elever som hade läs- och skrivsvårigheter. Linnéa kvalade in som en lämplig kandidat, och minns att hon fick mycket hjälp av att delta i forskningsprojektet.
– Jag kan fortfarande höra talsyntes-rösten i datorprogrammet jag fick traggla ord med. ”Polisen stopar” läste den när jag hade stavat fel, berättar Linnéa.
Hon gick det estetiska programmet på gymnasiet och fortsatte sedan på Serie- och bildberättarprogrammet på Högskolan i Gävle. Där behövde hon visserligen skriva uppsatser, men det största fokuset låg på bildskapandet. Tack vare rättstavningsprogram gick skrivandet ändå hyfsat.
– När jag sedan började läsa barnkultur på Stockholms universitet kom smockan. Det var mycket mer skrivande och läsande, berättar Linnéa.
2011 sökte hon till en nystartad kurs på Linnéuniversitetet, Att skriva barnlitteratur. Den krävde skrivna arbetsprover.
– Det var första gången jag vågade visa mitt språk. Jag hade lockats till barnlitteraturen för att jag ville berätta med bild, men när jag kom in på Linnéuniversitetet insåg jag att jag också kunde bli en skrivande människa.
Något år senare var hon på bokmässan i Göteborg. Hon gick fram till naturillustratören och förebilden Maj Fagerberg och presenterade sig som aspirerande barnboksillustratör och författare. Då tog Maj Fagerberg henne till bokförlaget Opals monter och sa: ”Här har ni någon ni ska lyssna på”. Linnéa fick veta att förlaget sökte småbarnsmanus som inte handlade om ett djur.
– Jag sa att jag hade ett sådant manus, men det hade jag inte. En av bilderna fanns, berättar Linnéa.
Hon gick hem och skrev och illustrerade bilderboken Frejas plats, som riktar sig till de yngsta barnen. Boken har bara en mening per uppslag. Manuset antogs och gavs ut 2013. Året därpå kom uppföljaren Frejas nyckel.
– När den kom ut fick jag mycket beröm för det korta och precisa språket. De visste inte att jag skrev kort för att göra så få fel som möjligt, att jag var nervös att mitt språk inte skulle räcka. Ett sorts dyslexitrick, skojar Linnéa.
Tack vare böckerna om Freja fick hon ett arbetsstipendium från Författarfonden. Det gjorde det möjligt att arbeta med nästa bok, som blev hennes mest uppmärksammade hittills.
– När jag var liten klippte pappa ut en bilaga i Östersundsposten om moln och väder. Den gjorde starkt intryck på mig och hänger fortfarande i sommarstugan. Jag har alltid målat mycket moln och varit sugen på att skriva en faktabok. Jag lade märke till att det inte fanns någon bok om moln för barn och bestämde mig för att göra en, berättar Linnéa.
Hon har sedan dess bjudits in till flera orter i Sverige för att göra författarbesök och hålla i molnskådarkurser för barn. Hon har också hållit konstkurser på konsthallen Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm, då med anspelning på Prins Eugens egna molnmålningar.
En annan vinkel på molnfrågan handlar om klimatet. Hon anlitade meterologen Pär Holmgren som faktagranskare av boken, och tillsammans med honom har Linnéa hållit seminarier om molnens betydelse för vår miljö.
Linnéa har också kompletterat sin konstnärliga utbildning med kurser i bland annat pedagogik och kan även titulera sig konstpedagog.
Idag säger hon att hon läser obehindrat, även om hon till exempel har svårt att komma ihåg namn och har svårt för främmande språk.
Sedan Handbok för molnskådare kom ut har hon även skrivit ytterligare två böcker i samma stil: Handbok för kartläsare och Handbok för storsamlare.
– Jag skriver för nördar. Det är viktigt att använda de riktiga orden, inte förenkla. Jag lägger ner väldigt mycket tid på att gräva mig ner i varje ämne, men det är bara kul – jag utgår ju alltid från mina egna intressen.
Idag är Linnéa också gästlärare på Linnéuniversitetet. Hon leder en delkurs i faktaboksskrivande på Att skriva barnlitteratur.
– Det hade jag inte i min vildaste fantasi föreställt mig när jag skickade in min ansökan, en nypa-mig-i-armen-grej, säger Linnéa.
En av hennes arbetsuppgifter är att ge respons på studenternas texter, men hon ska inte rätta språket utan kommentera det kreativa och huruvida texten har en egen ton.
– Det går att träna och bli bli bra på språk om man skriver och läser det man tycker om! säger Linnéa Krylén.
Text: Marja Beckman
Fakta Linnéa Krylén
• Född 1987 i Jämtland. Bor i Stockholm.
• Frilansar som illustratör och författare. Hon jobbar också extra som konstpedagog.
• Linnéa har bland annat en bildberättarexamen och en kandidatexamen som barnkulturvetare.
• Hon har gett ut följande böcker: Frejas plats (2013), Frejas nyckel (2014), Handbok för molnskådare – en faktabok om vad som rör sig på himlen (2015), Handbok för kartläsare – en faktabok om världen på papper (2017), Molnens melodi (2018, med författaren/tonsättaren Björn Petersson) och Handbok för storsamlare – en faktabok att spara (2020).
