Ny lag om tillgänglighet på webben

Erika Forssell mot en grön bakgrund.
Erika Forssell, tillgänglighetskonsult inom webb på ETU AB.
Den 23 september 2018 börjar en ny lag om tillgänglighet på webben gälla inom hela EU. Syftet är att fler medborgare ska kunna ta del av allt innehåll på webbsidor, som finansieras av skattemedel.

Erika Forssell har arbetat med tillgänglighet på webben i snart 20 år. Dels testar hon webbsidor tillsammans med personer med funktionsnedsättning. Dels lär hon ut hur webbsidor ska byggas, för att uppfylla de krav och riktlinjer på tillgänglighet som finns. 

– Om webbutvecklare ser till att webbsidor fungerar bra för personer med funktionsnedsättning, då kommer de även uppfylla många av de nya kraven från EU.

Erika Forssell är anställd på ETU AB, som regelbundet testar webbsidor tillsammans med människor med olika behov. Bland testarna finns personer med dyslexi, synnedsättning, kognitiva svårigheter, rörelsehinder som till exempel Parkinson med mera. Erika berättar om testaren Hanna, som har dyslexi och ogillar långa texter.

– Hanna vill ha en tydlig ingress, för att avgöra om det är värt att lägga ner tid på att läsa en längre text. För henne är det också viktigt att texten har en luftig uppställning och underrubriker som hon kan välja att läsa mer under.

– Fredrik som är gravt synskadad kan med sitt läsprogram hoppa mellan rubriker, men då måste rubrikerna vara kodade rätt (inte enbart i visuell fetstil).

Det formella namnet på direktivet är ”2016/2102 Om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer”. Förslag på lagens namn är ”Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”.

Den börjar gälla i alla EU-länder den 23 september 2018. Varje land förbereder sig nu för att implementera webbdirektivet. Svenska regeringen har skickat sitt förslag på remiss. Remissrundan avslutades i februari. Lagen kommer att bli försenad, eftersom det kom in så många remissvar. I september året därpå (2019) måste alla nya webbplatser vara tillgängliga enligt de nya kraven.  

På kommunen Lilla Edets webbsida finns tre bilder; loggan uppe till vänster, en dekorativ bild i mitten och en knapp/banner med texten ”Tyck till om kommunen”. Dessa bilder behöver få olika alt-texter, så att läsprogram och andra hjälpmedel förstår skillnaden mellan en dekorativ bild och en bild med bärande information. Man skiljer på klickbara, dekorativa och meningsbärande bilder.

Vad säger kraven?

Webbsidor ska uppfylla tillgänglighetskrav. De kraven ska finnas i en internationell standard. Denna så kallade HEN-standard ska färdigställas under 2018. Fram till dess används WCAG 2.0 (Det vill säga den uppdaterade versionen av WCAG (Webb Accessibility Guidelines). Den specificerar vad som är kännetecknar tillgänglighet på webben.

Här följer några exempel:

Färger
Kontrasten på text och bakgrundsfärg ska uppfylla ett visst värde, för att ge tillräcklig kontrast. Det finns olika applikationer som mäter om kontrasten är ok. Color Contrast Analyser är en sådan app. Färger ska inte vara det enda sättet att förmedla information. I ett cirkeldiagram kan man exempelvis använda sig av olika mönster, istället för färger.

En kommentarsfunktion där användare kan påtala brister ska finnas på alla webbsidor, som finalseriernas av skattemedel. Där ska användare också kunna beställa material i alternativa format, så som lättläst, punktskrift, DAISY.

Test enligt mall
Webbplatsägare ska testa och redovisa tillgängligheten på webbplatsen enligt en mall som EU-kommissionen tar fram.

En tillsynsmyndighet, ska utses av varje land. De ska se till att reglerna efterlevs. I Sverige spekuleras det om det uppdraget ska gå till ESV (Ekonomistyrningsverket), MFD (Myndigheten för Delaktighet) eller PTS (Post och Telestyrelsen). Erika Forssell liknar tillsynsrollen med
DO (Diskrimineringsombudsmannen).

Tillsynsmyndigheten ska bland annat övervaka att reglerna följs. Myndigheten ska också rapportera avvikelser till EU-kommissionen. Sedan blir det statistik över hur tillgängliga webbsidor är i respektive EU-land.

Webbdirektivet gäller för:

  • Offentlig sektor som myndigheter, kommuner, landsting
  • Sammanslutningar
  • Offentligt styrda organ - vissa statliga och de flesta kommunala företag
  • Privata aktörer med offentlig finansiering exempel privata skolor, privata vårdföretag.

Text: Ylva Bjelle

Ämnen: