Få känner till att det finns hjälp att få om en person med funktionsnedsättning har svårt att klara sina arbetsuppgifter. Läs&Skriv har träffat Simon Sjöholm som arbetar med att göra så kallade arbetsplatsanpassningar.
En anpassning består ofta av hårdvaror eller programvaror som installeras i din jobbdator eller jobbmobil. Det kan vara en talsyntes som läser upp text, ett rättstavningsprogram, planerings- eller tidsverktyg. Det kan också vara ett verktyg som kan scanna av tryckt text och förvandla den till tal, eller en diktafon för att spela in minnesanteckningar, viktiga samtal eller möten. Simon har själv dyslexi och språkstörning. Han har lång egen erfarenhet av att använda olika typer av alternativa hjälpmedel för att klara av utbildning och arbete. Idag arbetar han för ett företag som heter Icap. De jobbar framförallt på uppdrag av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Simon vill sprida kunskap om möjligheterna att göra arbetsplatsen dyslexivänlig. Ingen ska behöva kämpa i onödan på arbetet. Det är så mycket bättre om energin kan läggas på arbetsuppgifterna.
Arbetsgivaren eller den enskilda individen kan söka stöd hos Försäkrings kassan eller Arbetsförmedlingen. Efter handläggning kan de i sin tur ge uppdraget till någon leverantör av anpassningar. Några tycker att det är svårt att prata med arbetsgivaren om sina svårigheter. Simon tycker dock att det är bra när arbetsgivaren är inkopplad redan från början.
– Vi behöver ha en dialog med arbetsgivaren under tiden vi arbetar. Ofta installerar vi program på en jobbdator och kan behöva komma in på nätverket. Arbetsgivaren behöver veta vad vi gör och varför. Men om någon absolut vill vara diskret så finns det andra vägar att gå.
Vilka anpassningar en person behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter varierar. Individuella förutsättningar men också typen av arbetsuppgifter styr. En person som rör på sig mycket i tjänsten behöver mobila lösningar, för andra är stationära lösningar bättre. Anpassningarna måste i möjligaste må passa in i den befintliga strukturen för administration, kommunikation, dokumentation och liknande. Med särlösningar finns en risk att personen hamnar utanför och inte får del av viktig information.
– För en person med läs- och skrivsvårigheter brukar talsyntes och rättstavningsprogram vara viktiga hjälpmedel.
Men minst lika viktigt är de mjuka värdena, som att arbetsgivare och arbetskamrater visar förståelse för personens svårigheter. Simon och hans kollegor jobbar också med de frågorna, de lär bland annat ut hur information kan förmedlas och formuleras för att bli lätt att ta till sig.
– Vi tittar på alla aspekter. Allt måste fungera om arbetssituationen ska vara hållbar i längden, säger Simon.
En risk med hjälpmedel är att de aldrig blir använda. Simon menar att det ofta beror på att man fått fel hjälpmedel eller för lite utbildning i hur de ska användas. Därför är det viktigt att först ta reda på vilka behov individen har. Därefter provas lämpliga hjälpmedel ut. I det skedet måste man vara flexibel och beredd på att byta så att det blir en lösning som passar individen. Utbildningen är en viktig del i anpassningen. Personen måste behärska sitt hjälpmedel och vara tillräckligt säker för att våga problemsöka om det är något som inte fungerar.
– Vi går igenom olika tänkbara och otänkbara scenarier. Du ska inte stå handfallen om du får en pdf som du vid första försöket inte lyckas öppna, säger Simon. Sista delen i arbetet är uppföljningen. Används hjälpmedlen som det är tänkt? Fungerar de som det är tänkt? Om inte, vad kan man i så fall göra åt det. Simon och hans kollegor återkopplar. Det är också fritt fram för den som fått anpassning att ringa för support under det första året.
Text: Eva Hedberg
