”Det krävs lästräning för att bli en bra läsare”

"Äldre gråhårig kvinna med glasögon som tittar in i kameran."
Det är inte fel att lyssna på en text, men att kunna läsa är suveränt, säger Karin Taube.
Skolans främsta uppgift är att försöka hjälpa alla barn till en god läsförmåga. Det kan vara svårt, men skolan får inte ge upp. Det menar professor emerita Karin Taube.

Vad handlar det om?

  • Karin Taube är professor emerita i pedagogik.
  • Hon har forskat på barns läs- och skrivutveckling.
  • Hon menar att det krävs lästräning för att bli en bra läsare.
  • Det är skolans uppgift atta hjälpa barnen bli bra läsare.
  • Efterhand kan assisterande teknik föras in.

-----------

– Självklart kan man ta in kunskap genom att lyssna, men att kunna läsa är ett fantastiskt redskap, säger hon.
 

Barn som lyssnar mycket på text blir inte sämre läsare av det. När de genom lyssnandet ökar sitt ordförråd och sin språkliga förmåga, så kan det indirekt vara till hjälp vid läsningen. Men det går aldrig att komma förbi att det är genom att läsa som man blir en god läsare, förklarar Karin Taube.

– Det finns inga genvägar – ögonen och hjärnan måste vänja sig vid hur orden ser ut. Och den som har dyslexi måste träna ännu mer, säger hon.
 

Karin Taube är professor emerita vid Umeå universitet och har forskat på barns läs- och skrivutveckling, och även om dyslexi. Hon har dessutom haft nationellt ansvar i Sverige för den internationella Pisa-undersökningen, som bland annat mäter elevers läs- och matematikförmågor. Pisa-resultaten visar att svenska barn över tid har blivit sämre på att läsa.

Enligt Karin Taube är den försämrade läsförmågan en utmaning. Det är svårare för dagens lärare att lära barnen läsa, än vad det var när hon själv började som lärare 1966. Då fanns inte så mycket annat som lockade. Böckerna kunde stimulera barnen och nöjesläsningen gav automatiskt lästräning som gjorde barnen till bättre läsare.

Idag konkurrerar många saker om barnens uppmärksamhet. Men skolan får inte ge upp, menar hon.
 

Den grundläggande lästräningen med kopplingen mellan fonem och grafem bör eleven ha klarat av efter de första åren. Systematisk undervisning om bokstäver och ljud bör hela tiden vara integrerad med annan läsundervisning, som högläsning och olika språkliga aktiviteter. De elever som behöver bör få fortsatt extra lästräning ytterligare några år.

– Men det är en balansgång. En elev som avskyr lästräningen och som inte blir bättre riskerar att få dåligt självförtroende. Samtidigt är det inte heller bra att helt släppa taget om lästräningen, säger hon.

Det är lärarens uppgift att se till att lästräningen blir en positiv upplevelse och att eleven känner framsteg.

– Det bästa är om eleverna lästränar utan att de märker att de gör det. Dit kan vi nog bara nå om det finns texter som väcker deras intressen. Helst ska de också läsa på fritiden, fast det kan vara svårt, säger hon.

Karin Taube oroar sig för att om assisterande teknik sätts in för tidigt, då kan det ske på bekostnad av lästräningen. I årskurs fyra kan det dock vara dags att försiktigt sätta in de digitala verktygen, eftersom det då blir mer att lära om omvärlden och textmängderna ökar.

– Det vore förskräckligt om barnen inte kunde tillgodogöra sig den kunskapen. Men jag är lite kluven. Ju mer eleven använder assisterande teknik, desto mindre lästräning blir det. Vi måste vara medvetna om att tiden i skolan är begränsad. Blir det mer av det ena blir det mindre av något annat, säger hon.

Text: Ester Hedberg

Läs också artikeln "Läsa eller lyssna, det är frågan".

Prenumeranter och medlemmar kan läsa övriga artiklar från Läs & Skriv 4 2021 på medlemssidan. Bli medlem eller bli prenumerant!

 

Ämnen: