Den här webbplatsen använder cookies för att hjälpa dig att ge dig den bästa upplevelsen när du besöker vår hemsida. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår användning av dessa cookies.
Digitala läslinjaler används av många med dyslexi. Linjalen hjälper läsaren att fokusera på rätt rad vid läsning på skärm. Ny forskning visar att den digitala läslinjalen är ett bra verktyg för alla, inte bara för personer med dyslexi.
År 2012 gav vi ut ett nummer av Läs & Skriv som hade flera artiklar om dyslexins eventuella framsida. Mycket handlade om kreativitet. Här ger vi en översikt över det i artiklarna som fortfarande är aktuellt.
Skolans främsta uppgift är att försöka hjälpa alla barn till en god läsförmåga. Det kan vara svårt, men skolan får inte ge upp. Det menar professor emerita Karin Taube.
Många tycker att det är smidigare att läsa en text framför att lyssna. En anledning är man slipper krångliga appar och talsynteser. Dessutom går det ofta snabbare att läsa än att lyssna. Det gäller förstås för personer som har en god läsförmåga. För de som läser sämre är fördelarna med att lyssna större.
Dyslexiförbundet kämpar för att alla med lässvårigheter ska få möjlighet att ta till sig skrift genom att lyssna. Samtidigt kämpar förbundet lika hårt för att alla barn ska få lära sig läsa, eftersom vi vet att läsning är en viktig förmåga. I media och på sociala medier beskrivs ofta möjligheten att lyssna på text som ett hot mot läsförmågan.
"Phonics" är den engelska beteckningen på det som vi på svenska kallar "strukturerade fonem-grafem-koppling". Forskningen visar att, strukturerad träning av kopplingen mellan ljud (fonem) och bokstäver (grafem), är den enda bra metoden att lära ut läsning för personer med dyslexi.
Forskare i Linköping ska kolla på aktiveringmönster i hjärnan hos barn i tio till tolvårsåldern. Förhoppningen är att mönstret ser olika ut hos barn med och utan dyskalkyli.
En gång i tiden fick alla barn som började skolan samma läsebok och något av det första de fick lära sig läsa var ”far är rar” och ”mor ror”. Idag används många olika utbildningsmaterial i klassrummen. Till exempel metoder som betonar textens innehåll och där eleverna får gissa och använda bilder för att förstå innehållet. Men det är metoder som saknar vetenskapligt bevisad effekt...
Professor Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet tilldelas Ingvar Lundbergpriset 2019. Ulrika Wolffs forskning handlar främst om hur man kan få barn med läs- och skrivsvårigheter att läsa bättre och värdet av tidiga insatser.
Med jämna mellanrum kommer idén om att kunna förbättra språk- eller matematikförmågor med hjälp av motorisk rörelseträning upp till ytan. Men finns det någon sanning i påståendet?
