Forskning

”Det krävs lästräning för att bli en bra läsare”

Skolans främsta uppgift är att försöka hjälpa alla barn till en god läsförmåga. Det kan vara svårt, men skolan får inte ge upp. Det menar professor emerita Karin Taube.

Bryr sig hjärnan om hur du tar till dig text?

Många tycker att det är smidigare att läsa en text framför att lyssna. En anledning är man slipper krångliga appar och talsynteser. Dessutom går det ofta snabbare att läsa än att lyssna. Det gäller förstås för personer som har en god läsförmåga. För de som läser sämre är fördelarna med att lyssna större.

Läsa eller lyssna, det är frågan

Dyslexiförbundet kämpar för att alla med lässvårigheter ska få möjlighet att ta till sig skrift genom att lyssna. Samtidigt kämpar förbundet lika hårt för att alla barn ska få lära sig läsa, eftersom vi vet att läsning är en viktig förmåga. I media och på sociala medier beskrivs ofta möjligheten att lyssna på text som ett hot mot läsförmågan.
En lärare framför tavlan i ett rum fullt av elever. Foto: National Cancer Institute on Unsplash

Phonics

"Phonics" är den engelska beteckningen på det som vi på svenska kallar "strukturerade fonem-grafem-koppling". Forskningen visar att, strukturerad träning av kopplingen mellan ljud (fonem) och bokstäver (grafem), är den enda bra metoden att lära ut läsning för personer med dyslexi.
Stillbild från filmerna i inslaget

Letar biologiska orsaker till dyskalkyli

Forskare i Linköping ska kolla på aktiveringmönster i hjärnan hos barn i tio till tolvårsåldern. Förhoppningen är att mönstret ser olika ut hos barn med och utan dyskalkyli.
Klassrum, Photo by Jeffrey Hamilton on Unsplash

Ljudning har effekt

En gång i tiden fick alla barn som började skolan samma läsebok och något av det första de fick lära sig läsa var ”far är rar” och ”mor ror”. Idag används många olika utbildningsmaterial i klassrummen. Till exempel metoder som betonar textens innehåll och där eleverna får gissa och använda bilder för att förstå innehållet. Men det är metoder som saknar vetenskapligt bevisad effekt...
Foto: Frida Winter/ Natur & Kultur

Ulrika Wolff får årets Ingvar Lundbergpris

Professor Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet tilldelas Ingvar Lundbergpriset 2019. Ulrika Wolffs forskning handlar främst om hur man kan få barn med läs- och skrivsvårigheter att läsa bättre och värdet av tidiga insatser.
Bilder på barn i rörelse.

Rörelse för att bota dyslexi?

Med jämna mellanrum kommer idén om att kunna förbättra språk- eller matematikförmågor med hjälp av motorisk rörelseträning upp till ytan. Men finns det någon sanning i påståendet?
Paneldeltagare bänkade

”Mer forskning om dyslexi behövs”

–Det behövs fler studier som vetenskapligt utvärderar nyttan av olika insatser för dyslektiker, alltså forskning som uppfyller de kriterier som satts upp av SBU, sa Christina Hellman som inledde seminariet om dyslexiforskning i Almedalen.

Ny forskning om dyslexi

En ny metod för att upptäcka dyslexi ska testas i Järfälla utanför Stockholm. Forskare från Karolinska Institutet ska under två år följa elever för att se hur ögonen för sig när eleverna läser.

Sidor

Prenumerera på