Den här webbplatsen använder cookies för att hjälpa dig att ge dig den bästa upplevelsen när du besöker vår hemsida. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår användning av dessa cookies.
"Phonics" är den engelska beteckningen på det som vi på svenska kallar "strukturerade fonem-grafem-koppling". Forskningen visar att, strukturerad träning av kopplingen mellan ljud (fonem) och bokstäver (grafem), är den enda bra metoden att lära ut läsning för personer med dyslexi.
Skolverket reviderade skolans kursplaner. I dag skriver läsforskare och dyslexirörelsen en debattartikel i Aftonbladet: "Det är märkligt att den grundläggande läsinlärningen inte tas upp i svenskans kursplaner för de yngsta eleverna."
En gång i tiden fick alla barn som började skolan samma läsebok och något av det första de fick lära sig läsa var ”far är rar” och ”mor ror”. Idag används många olika utbildningsmaterial i klassrummen. Till exempel metoder som betonar textens innehåll och där eleverna får gissa och använda bilder för att förstå innehållet. Men det är metoder som saknar vetenskapligt bevisad effekt...
Lärarens uppgift är att se till att varje elev lär sig att läsa och skriva redan i lågstadiet. Men många är osäkra på hur det går till.–Att barnen får lära sig bokstävernas form och ljud är förstås a och o, menar lektor Tarja Alatalo, Högskolan i Dalarna.
Läsning består av avkodning och förståelse och båda delarna är i slutänden lika viktiga. Men läraren Eva Collini menar att eleverna måste bli säkra på kopplingen mellan ljud och bokstav innan man börjar med ”vanlig” läsning. Hon arbetar enligt en metod som heter Wittingmetoden.
