1. Skolan är idag ett lotteri för barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Somliga får god hjälp och stöd, andra blir utan. Hur vill ditt parti garantera att barn får
den hjälp de behöver?
SD. Lösningarna stavas Jourklass, statlig huvudman. Via Jourklass så handplockas den bäste läraren till just den klassen på varje skola. Elever med läs- och skrivsvårigheter är just en av de grupper som kan söka stöd i denna klass.
Per timme/dag/vecka så kan elever söka hjälp i denna lösning som har visat sig vara mycket effektiv för de barn som inte i alla fall klarar av att fungera i den vanliga klassmiljön. Genom statlig huvudman ser vi till att alla skolor får likvärdiga resurser över hela landet och att kommuner inte kan använda speciallärarna som budgetregulator, vilket i dagsläget är allt för vanligt.
M. Det är en oacceptabel situation som visar att kvaliteten i den svenska skolan är ojämn och att alla barn och elever inte får tillräckliga kunskaper. Alla elever ska få den hjälp och det stöd som de behöver för att nå så långt som möjligt. Moderaterna vill därför se nationella kvalitetskrav som alla skolor måste efterleva. De skolor som inte klarar av att leverera tillräckligt bra undervisning ska få skräddarsydd hjälp och stöd av staten för att nå kraven. Det kan exempelvis handla om att säkerställa att alla skolor har kompetens och resurser så att elever med läs- och skrivsvårigheter får rätt hjälp och stöd i tid.
L. Det behövs fler särskilda undervisningsgrupper i svensk grundskola, för elever med inlärningssvårigheter och elever som är utåtagerande. Det tabu som funnits mot nivågruppering måste brytas. Sådana grupper kan innehålla elever som är permanent placerade i en sådan grupp, i stället för i en vanlig skolklass, men också elever som placeras tillfälligt eller för en viss period. Det behövs också specialskolor och resursskolor för elever med de allra största svårigheterna. Den trend som svept över svenskt skolväsende där dessa skolenheter har avvecklats har varit olycklig.
Det är en given utgångspunkt att såväl särskolan som specialskolan skall vara kvar som egna skolformer. Sverige behöver fler speciallärare.
KD. För att alla barn ska kunna tillgodogöra sig skolundervisningen efter sin bästa förmåga måste stöd sättas in så tidigt som möjligt. Kristdemokraterna har därför satsat extra resurser på ett speciallärarlyft som skulle innebära att 6000 nya speciallärare till år 2020. De elever som har behov av särskilt stöd behöver få anpassad undervisning efter behov och ibland också en anpassad klassrumsmiljö. Alla elever har rätt till stöd och stimulans, för att utvecklas så långt som möjligt.
MP. Miljöpartiet vill ge alla elever en ärlig chans att klara skolan. Den elev som är i behov av extra hjälp måste få stöd så fort som möjligt. Miljöpartiet har under mandatperioden arbetat hårt för en läsa-räkna-skriva-garanti där varje elev garanteras det stöd och de insatser hen behöver för att kunna läsa, skriva och räkna innan årskurs tre är slut. Då förebygger skolan problem som annars riskerar att växa sig stora för eleverna.
C. Alla barn har rätt att få den hjälp och det stöd de behöver för att kunna nå sin fulla potential. Det finns bestämmelser i skollagen som stöd för detta. Det är viktigt att skolorna snabbt ska kunna upptäcka om en elev behöver extra stöd i undervisningen. Tidig upptäckt av dyslexi, att eleven snabbt får stöd och att lärarna har god kunskap centralt. Det behövs även fler speciallärare i skolan som har kompetens att hjälpa elever i behov av extra stöd
S. Vi vill införa en Läsa-Skriva-Räkna-garanti som säkerställer att alla elever som behöver stöd redan från förskoleklass får individuellt utformade stödinsatser. Extra anpassningar och särskilt stöd behöver sättas in redan i tidiga årskurser, för att förebygga problem som kan växa och under lång tid försvåra för den enskilde eleven. I dag ger vi överlägset mest särskilt stöd i nionde klass. Läsa-Skriva-Räkna-garantin ger konkreta verktyg för lärare att i högre utsträckning och mer likvärdigt sätta in rätt stöd i tid.
V. Bristen på likvärdighet mellan skolor och kommuner ser vi bl.a. som en konsekvens av kommunaliseringen av skolan, samt införande av skolpeng. Vänsterpartiet vill bl.a. förstatliga skolan och avskaffa dagens skolpengssystem. Vi anser inte att elevers rätt till särskilt stöd ska vara beroende på var i Sverige skolan ligger. Resurserna måste dessutom fördelas efter behov. På så sätt kan man garantera att alla barn får samma rätt till stöd.
2. Hur vill ni säkra att alla lärare får med sig tillräckligt med kunskap om läs-, skriv- och räknesvårigheter från sin lärarutbildning?
SD. Även här har vi många lösningar. De viktigaste är intagningen, likvärdigheten samt innehållet. Höj intagnings-poängen och inför även ett lämplighetstest på lärarutbildningen. Låt staten göra alla lärarutbildningar likvärdiga samt dra ner på antalet utbildningsplatser, så att vi kan höja standarden på utbildningen. En styrning av lärarutbildningen och innehåll samt en digital tentamen varje termin, för likvärdiga utbildningar, behövs också för att säkerställa kvaliteten. Genom att ta bort sådana saker som inte är viktiga för läraryrket så skapar vi utrymme för mer fokus på läs- och skrivinlärning. Minst 15-20 poäng av lärarutbildningen skall ägnas åt barn med dyslexi och liknade svårigheter.
M. Lärarutbildningen behöver förbättras och moderniseras. Moderaterna vill att alla nya lärare ska rustas med bättre kunskaper i ledarskap, andraspråksinlärning, NPF och inte minst specialpedagogik. Detta ger alla lärare bättre förutsättningar att dels upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter, dels ge eleverna bättre hjälp och stöd i tid.
L. Lärarutbildningen bör förändras. Allmän pedagogik bör reduceras till förmån för ökad ämneskunskap och ökade inslag av metodik, d v s det praktiska hantverket av att bedriva läraryrket. I det bör ingå grundläggande kunskaper i att identifiera och anpassa undervisningen för elever med olika funktionsnedsättningar. Samtidigt behövs det både fler speciallärare och fler elevassistenter som utifrån sina kompetenser kan stötta elever med stora svårigheter. Alliansregeringen initierade mattelyftet och läslyftet som har visat sig vara mycket lyckade fortbildningsinsatser för lärarna. Dessa bör utvecklas och permanentas.
KD. I en riksdagsmotion har vi uppmärksammat att många lärare inte har tillräckliga kunskaper i läs- och skrivinlärning och framfört vikten av att de som saknar utbildning i läsinlärning ska få fortbildning i det. I långa loppet är det naturligtvis viktigt att alla får med sig kunskaperna direkt från lärarutbildningen. De elever som har behov av särskilt stöd behöver få anpassad undervisning efter behov och ibland också en anpassad klassrumsmiljö. Alla elever har rätt till stöd och stimulans, för att utvecklas så långt som möjligt.
MP. Detta kan och bör förbättras i den kommande översynen av lärarutbildningen. Miljöpartiet anser att funktionshinderkunskap behöver vara en del av både lärarutbildningen och rektorsutbildningen. Miljöpartiet har i regering gett Skolverket uppdrag att
genomföra fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan. Det innebär att fler lärare får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt samt att fler lärare får förutsättningar för att utveckla undervisningen och lärmiljön så att den möter elevers olika behov och förutsättningar.
C. Lärarutbildningen behöver tydliga nationella direktiv för hur digitalt lärande ska ingå i utbildningen. Vi vill att lärarutbildningarna ska ta in det digitala perspektivet i alla relevanta ämnen och att lärare och skolledare får en kontinuerlig uppdatering i digitalt lärande.
Digitala hjälpmedel i klassrummet höjer skolresultatet och har visat sig hjälpa elever med inlärningssvårigheter att lära sig läsa och räkna snabbare. Vi vill ha en tydlig och långsiktig satsning på ett nationellt digitalt lärarlyft.
Vi vill också att det ska finnas fler utbildade speciallärare i skolorna. Speciallärarna har stor kunskap om vilka forskningsbaserade metoder de bör använda för att stötta alla barns utveckling, inte minst barn med dyslexi.
S. Som lärare ska du ha med dig kunskaper i läs-, skriv- och matematikutveckling samt kunna identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov. Det är tydliga krav i examensmålen. Lärarutbildningarna kommer nu att kvalitetsgranskas av Universitetskanslersämbetet. Regeringen stärker dessutom examensmålen för speciallärar- och specialpedagogexamen ytterligare, så att kunskap om neuropsykiatriska svårigheter garanteras i utbildningen.
V. Vi brukar oftast inte detaljstyra lärarutbildningens innehåll. Men eftersom vi vill att alla lärare ska ha med sig tillräckligt mycket kunskaper anser vi det vara viktigt att lärosäten fortsätter stärka sitt arbete inom detta område. Det är också av yttersta viktigt att skolornas huvudmän ger samtliga lärare möjlighet till kompetensutveckling.
3. I skolan får barn med behov använda hjälpmedel på lektioner, men inte på de nationella proven. Tycker ditt parti att talsyntes ska få användas på de nationella proven i årskurs 3 och 6?
SD. Nej, en frångång från likvärdigheten skulle kunna slå mycket fel både i framtida arbetsliv och betyg.
M. I syfte att renodla de nationella proven och göra proven mer jämförbara över tid vill Moderaterna se en översyn av de nationella proven. I en sådan översyn bör man även titta på i vilken utsträckning hjälpmedel i årskurs 3 och 6 bör få användas på de nationella proven.
L. Tekniska hjälpmedel bör kunna användas i större utsträckning i samband med proven. I samband med att de nationella proven digitaliseras bör detta kunna bli fullt möjligt.
KD. Det är en fråga som vi inte tagit ställning till men vi är öppna för att överväga det.
MP. En elev med synnedsättning är självklart inte förbjuden att använda glasögon eller läshjälpmedel under proven. Ingen skulle komma på tanken att argumentera för förbud, med motivet att det är nödvändigt för att slå fast att synnedsättning leder till nedsatt läsförmåga. Det är svårt att förstå varför elever med dyslexi då inte får använda sina hjälpmedel som gör att de kan genomföra de nationella proven på ett likvärdigt sätt med andra elever.
C. Elever med dyslexi kan få tillgång till hjälpmedel, såsom talböcker och talsyntesprogram, i undervisningen.
De kan även få extra tid eller möjlighet till alternativa prövningsformer i samband med prov. Hjälpmedel bör få användas på flera av momenten i de nationella proven, kanske till och med alla, men det bör göras en individuell bedömning.
S. Hjälpmedel får redan i dag användas på de nationella proven i vissa fall. Om en elev har ett åtgärdsprogram där det anges att han eller hon får använda sig av hjälpmedel i undervisningen kan rektorn besluta att dessa hjälpmedel även får användas under nationella prov, under förutsättning att provet fortfarande prövar det som det är avsett att pröva.
V. Vänsterpartiet vill avskaffa nationella proven i årskurs 3 och 6.
De som har svarat på frågorna är:
- Stefan Jakobsson SD, riksdagsledamot från Västmanland. Lärare, ledamot i utbildningsutskottet
- Erik Bengtzboe, moderaternas talesperson i utbildningsfrågor
- Liberalernas Lars Granath Utredare UbU
- Tove Fridman Kommittéhandläggare Kristdemokraternas riksdagskansli
- Ellinor Scheffer Politisk sekreterare Miljöpartiet
- Malin Henriksson Politiskt sakkunnig Centerpartiets riksdagskansli
- Toomas Almqvist press@socialdemokraterna.se
- Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat (v)
