Luddigt om anpassning av nationella prov i svenska

Luddigt om anpassning av nationella prov i svenska
- Den som hoppas på att utredningen om nationella prov (SOU 2016:25) skulle påvisa en tydlig färdriktning för garantera skälig rätt till anpassning och delaktighet i provet i Svenska åk 3, blir besviken, säger Sven Eklöf, som på Dyslexiförbundet FMLS uppdrag läst och kommenterat denna utredning.

Utredarna förbigår med tystnad helt den meningsskiljaktighet som råder om hur läsfärdighet ska testas i årskurs 3.
Dyslexiförbundet FMLS med stöd av många läsforskare menar att om man ska ge elever en chans att visa sin färdighet i läsförståelse måste provet delas i två, där man testar avkodning i ena delprovet och där provet i läsförståelse måste inledas med att eleven får texten uppläst för sig.
Utredarna accepterar dock helt Skolverkets version i denna tvist och skriver att ”textförståelsen kan prövas genom att eleverna får lyssna på texten”, vilket inte alls överensstämmer med Skolverkets föreskrifter avseende provet i åk 3.
Vid kontakt med utredaren och huvudsekreteraren – som båda för övrigt kommer från Skolverket – anför de att åtgärdsförslaget för fram förslag om översyn av ramverk för proven och att en kvalitetsgrupp ska tillsättas med stöd av specialpedagogisk expertis för att provkonstruktionen ska uppfylla de krav som ramverket ställer. VI får hoppas att dessa åtgärder kommer till rätta med ovan nämnda problem.
I övrigt lägger utredningen en rad förslag, till vilka Dyslexiförbundet är övervägande positivt till i remissyttrandet.
– Antalet prov ska minskas, syftet med proven ska renodlas, provsituationen ska förbättras för eleven, en starkare koppling till expertis och specialpedagogik ska göras och försöksverksamhet med digitala prov ska inledas.

Läs mer i förbundets yttrande över utredningen.

Text: Sven Eklöf

Framsidan av SOU 2016:25
Annonser