Skoldatateken håller koll på it-verktygen

Skoldatateken håller koll på it-verktygen
Skoldatateken lär skolorna hur digitala verktyg kan underlätta för elever i behov av särskiltstöd. I fokus är elever med läs- och skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter.

Som enskild lärare förväntas du använda it som en naturlig del i undervisningen. Därutöver bör du också kunna hantera de digitala verktyg som vissa elever behöver som stöd i sitt lärande. Men det kan vara svårt att hinna hålla sig uppdaterad med allt vad som händer inom området. Och där kommer skoldatateken in.

Skoldatateken är en övergripande kommunal verksamhet som arbetar med it, lärande och specialpedagogik. I första hand vänder sig verksamheten till pedagogerna genom fortbildningar. Men det är vanligt att man även har direktkontakt med eleverna då man provar ut digitala lärverktyg. Det är Specialpedagogiska skolmyndigheten som numer har ett samordnande ansvar för skoldatateken.
   Britt Hansson har varit med sedan 2003, då satsningen på skoldatatek var ny. Hon är it- och specialpedagog vid Skoldatateket Norrbotten i Boden. Hon är också webbansvarig för www.skoldatatek.se och drivande på skoldatatekens Facebooksida.

Britt Hansson menar att skoldatateket bör fungera som en slags samarbetsplattform, där frågor om skolutveckling, it och specialpedagogik möts. Att områdena överlappar är viktigt. Om de digitala möjligheterna ska nå de elever som behöver dem mest, då måste deras digitala verktyg integreras i de generella it-lösningarna.
   –Talsyntes, rättstavningsprogram och inlästa böcker är bra för alla. Elever blir mer inkluderade om också deras verktyg är inkluderade, säger hon.
   Idag finns runt 200 skoldatatek. Enligt Britt Hansson har antalet varit konstant de senaste åren. Några läggs ner och andra startar nytt. Men verk- samheten ser olika ut på olika håll. I vissa kommuner har skoldatateken flera anställda. I andra kommuner finns bara en kontaktperson i skoldatateksfrågor.
   Allt fler skoldatatek hamnar under andra kommunala verksamheter, exempelvis elevhälsan. Enligt Britt Hansson finns det då en risk att sam- arbetsytan med it- och skolutveckling försvinner. Flera skoldatatek som legat under elevhälsan har rationaliserats bort, kanske för att ledningen inte förstått värdet av plattformen.

En annan risk är att vissa kommuner betraktar skoldatateken som tidsbegränsade projekt. Man tror att uppgiften är klar när man inte längre får bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Men ett skoldatatek är ett utvecklingsarbete. Att utbilda pedagogerna är något som måste ske kontinuerligt. Läraren har fullt sjå att hålla sig ajour med regler, skolforskning, pedagogik, metoder och olika funktionsnedsättningar.
   –Det behövs någon som centralt håller koll på tekniken ur ett special- pedagogisk perspektiv. Någon som gör det möjligt för många fler att klara skolan, säger Britt Hansson.

 

Text: Eva Hedberg

Skoldatatek är temat för Läs&Skriv nr 3 2014.

Britt Hansson har blå tröja och halvlångt brunt hår.
Bild: Christer Hansson
Annonser